Det är 27 grader i solen på Lindbäcksstadion i Piteå. Jonna Sundling tar några steg in i skuggan för att prata med Sporten om sin bästa säsong och nästa säsong som skulle kunna bli ännu bättre.
I vintras tog hon fina steg på distans och blev tvåa i sprintcupen efter stjärnskottet Linn Svahn.
– Jag ser tillbaka på säsongen som något väldigt positivt. Det var min bästa säsong hittills. Tvåa i sprintcupen är jag jättenöjd över. Jag hade såklart velat köra de där sista tävlingarna eftersom det inte var många poäng upp till Linn, säger Sundling.
Umeåtjejen är på väg in i sin andra säsong som Piteå Elit-åkare och även om publiken känner henne som en sprinter i världsklass ser hon sig som något annat.
– Jag skulle säga att jag är en allroundåkare. Jag strävar efter att bli en ännu bättre allroundåkare för det är i sprint jag har tagit pallplatser. Jag vill kunna prestera bättre på distans också. Det är väldigt många duktiga distansåkare och det krävs mycket mer av mig. Det är nåt jag strävar efter.
Är det en svår balans att träna så att man kan göra det bra både i sprint och på distans?
– Det är inte helt enkelt. Man tränar väl ungefär likadant. Alla måste ha en väldigt bra grund. Men det är mer uthållighet och hårdhet i distans. Det jbehöver jag mer av. Sprint är ju snabbhet och styrka. Det har jag alltid haft. Men jag får jobba vidare på uthålligheten och försöka hänga med de andra.
Nu går 25-åringen mot en ny mästerskapsvinter (VM i Oberstdorf) där hon sätter fler mål.
– Kommande säsong är det att placera sig bra i sprintcupen. Gärna få lite revansch där och knipa översta platsen. Sen är det VM som är det stora målet.
I VM i Seefeld 2019 hade Sundling ett fint läge i sprintfinalen. Men sedan krokade hon ihop med lagkompisen Maja Dahlqvist och dagen var förstörd.
– Där har jag också stor revanschlusta sen förra VM:et. Där gick det väldigt bra i finalen tills staven gick av. Det var trist. Men det kommer ett nytt VM och jag hoppas att jag kan hitta bra form till det.
Sverige tog som bekant en bragdartad seger i damstafetten i Seefeld. Men när Stina Nilsson bytt sport finns det en ledig plats i laget som ska försvara guldet.
Charlotte Kalla, Ebba Andersson och Frida Karlsson är stommen. Men om den fjärdeplatsen är det öppet. Emma Ribom, Linn Svahn och Sundling är kanske de hetaste kandidaterna just nu.
– Det hade ju varit väldigt, väldigt kul att få ta en plats i stafettlaget. Det är också nåt jag har som mål. Det är många tjejer som är snabba och starka. Det är en mellandistans på stafetten, även om du inte hänger med på distans kanske du ändå kan åka en stafettsträcka.
Är det sista sträckan som du helst kör?
– Jag har typ nästan alltid kört sista sträckan. Men jag kan tänka mig att köra tredje sträckan också. Men helst skejt i alla fall.
Sundling får det inte så lätt när hon ska svara på frågan om vad hon skulle värdera högst: Ett VM-guld i sprint eller ett VM-guld i ett långt stafettlag.
– Oj, den var svår! Jag skulle värdera båda lika högt. Stafett är ändå så himla kul när man får köra tillsammans och en sistasträcka är otroligt mäktig. Samtidigt att köra själv och vara i final är stort. Jag kan inte ranka dem.
Men sedan ändrar hon sig.
– Kanske är det sprinten ändå. Där vet jag vad jag kan och jag har väldigt mycket revanschlust där.