"Ett kvitto på hur starkt det svenska damlandslaget är"

Den här krönikan skulle bli en enda lång hyllningstext till Piteå Elits världsstjärnor. Men i slutändan var det en åkare från Falun Borlänge som stal rubrikerna. Moa Ilar – välkommen till yttersta världstoppen.

Moa Ilar överraskade i Gällivare.

Moa Ilar överraskade i Gällivare.

Foto: Mathilda Ahlberg

Längdskidåkning2023-11-19 14:53
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var bäddat för en superduell mellan svensk skidåknings två giganter: Ebba Andersson och Frida Karlsson. Men när söndagens fristilslopp skulle avgöras i Gällivare slutade det med en skrällseger för 26-åriga Moa Ilar.

Ilar har under flera säsonger stått i skuggan av åkare som Karlsson, Andersson och Sundling. Hon har en sjätteplats som bästa individuella resultat på världscupen, men visar nu att hon har tagit ytterligare kliv i sin utveckling.

Visst, det går inte att utläsa allt för mycket av en premiärtävling. Ebba Andersson sa själv att hon inte återhämtat sig bra efter lördagens lopp och Moa Ilar kunde hela tiden gå på de andras tider. Men det spelar faktiskt inte så stor roll. Ebba Andersson och Frida Karlsson räknas som två av världens absolut bästa skidåkare. Det är inte många, svenska eller utländska åkare, som klarar av att slå bägge i en tävling. 

Ilars seger är också ett kvitto på hur starkt det svenska damlandslaget är just nu, fyllt av världsstjärnor som sparrar varandra till stordåd.

Men det finns andra lag som också är starka. Jag tänker framför allt på Piteå Elit, klubben som innehar lite av en maktposition inom svensk längdskidåkning för tillfället. 

Det blev dubbla pallplatser för Ebba Andersson i premiären, precis som för Emma Ribom. Dessutom en sprintseger för Jonna Sundling. Men det är inte bara på damsidan som klubben imponerar. Johan Häggström och Björn Sandström var båda på pallen i lördags. Åtminstone Häggström måste vara given i Ruka nästa helg. 

Till sist måste jag nämna arrangören Gällivare som fick ett nyttigt genrep inför världscuptävlingarna på Hellnerstadion om ett par veckor. Jag ska erkänna att jag blev lite nervös att William Poromaas vurpa i fredags skulle kasta en skugga över premiärorten, ungefär som Jonna Sundlings ödesdigra fall gjorde för två år sedan. Till skillnad från för Sundling gick det tack och lov bra för Poromaa som klarade sig utan allvarliga men och ser ut att vara tillbaka redan i Ruka. En långtidsskada på Sveriges bäste herrskidåkare i det här läget hade inte varit positiv reklam för Gällivare.

Men nu gick det bra, flera åkare hyllade banorna, och om arrangörerna bara putsar lite på skyltningen vid varvningen så kan det bli riktigt roligt när världscupen äntligen är tillbaka i Norrbotten.