Det är en strid mellan föreningsliv och näringsliv. I centrum för allt – hockeyakademierna och barnen som väljs ut eller väljs bort.
Den svenska idrottsrörelsen bygger på föreningarna. Så har det varit. Så är det. Men inte som förut.
I jakten på att bli nästa proffs, nästa spelare som får leva på sin idrott och tjäna de stora pengarna har en ny marknad vuxit fram.
Den som står utanför det traditionella föreningslivet.
På senare år har hockeyakademierna i Sverige vuxit både till antal och styrka.
De lockar allt fler barn till sina läger med fokus på individuell utveckling.
Tioåringar som åker till Baltikum på läger. Elvaåringar som bjuds in till läger för att de anses ligga långt framme i sin utveckling.
Är det här hot eller möjligheter för svensk ishockey? Svaret beror på vem du frågar.
Klart är att det inte är okontroversiellt. I vår granskning har vi funnit ljusskygga akademier som anser sig utveckla såväl individer som svensk ishockey.
Klubbar som anser att akademierna förstör för både barnen och deras egna verksamheter.
Folk på förtroendepositioner som sparkats och ett ishockeyförbund som försöker balansera rätt i en omvärld under kraftig förändring där till och med hemliga ljudinspelningar används i krigföringen.
En sak har alla aktörer gemensamt. De säger sig vilja hjälpa våra barn att bli så bra hockeyspelare som möjligt. Men hur kan deras vägar se så olika ut? Nu inleds vår granskning "Spelet om barnen".