Brendan Shinnimin skapar rubriker – igen.
Ännu en derbyförlust mot Skellefteå och vid det här laget borde just det inte förvåna någon. Sedan Skellefteå gick upp i SHL igen 2006 har lagen mötts 84 gånger i grundserien. Skellefteå har vunnit 50 av de mötena. I slutspelet är dominansen ännu större: Av 17 matcher har Skellefteå vunnit 12 och samtliga slutspelsserier lagen emellan. Där börjar problemen – men de slutar knappast där.
Entré Brendan Shinnimin, begåvad hockeyspelare, måttligt begåvad personlighet. Såna typer har det funnits förr i Luleå men ingen, vågar jag påstå, har på samma sätt splittrat supporterskaran. Vissa ser bara hans målskytte, hårda arbete och allmänna never say die-attityd. Vissa ser uteslutande hans filmningar, domarprotester och förmåga att dra på sig utvisningar som drabbar laget. Efter förlusten mot Skellefteå kulminerade allt när en del av ståplats buade ut spelarna. Shinnimin ilsknade till, krävde rättning i ledet och avslutade med ett ”fuck off” eller något liknande.
För det första: Shinnimin har rätt.
För det andra: De buande supportrarna har också rätt.
För det tredje: Det finns inte särskilt många klubbar som skulle kunna drabbas av den här skitstormen.
Luleå ligger fyra. Laget har gjort tredje flest mål, släppt in fjärde färst, powerplay och boxplay tickar på hyfsat efter en rasslig start och några jättemörka orosmoln finns egentligen inte vid horisonten. Men är det något den här föreningen klarar av att leverera är det interna konflikter.
Om laget går bra så är ekonomin usel. Är ekonomin bra så fungerar inte spelet. Underpresterar inte spelarna så är sportchefen illa omtyckt. Är sportchefen en glad lax så är ordföranden en surgubbe. Och skulle allt, mot förmodan, flyta på ganska hyfsat så kan ni ge er fan på att spelare och supportrar slår sig ner i samma sandlåda och börjar begrava varandra med Tonkatraktorerna.
Det här måste vara Sveriges mest dysfunktionella förening.
Att Shinnimin är som en säck full med vildkatter är känt. Varför har ingen hanterat honom?
Att vissa inslag på läktaren tar sig själva på större allvar än Bruno K Öijer är känt. Varför har ingen hanterat det?
Det är som vanligt – Luleå Hockey vill vinna herrguld men har ingen aning om hur man går till väga. Kort sagt: Jag tror inte det är så här.
Det här är ett bättre sätt att få folk att skratta åt er.