För mig är vägvalet hur enkelt som helst. Den sportsliga ledningen måste snabbare än kvickt ge sig ut på spelarmarknaden för att se vad som finns tillgängligt.
Orsaken är enkel. Nu handlar det nämligen om en kamp mot klockan. Om bara 1.5 vecka stänger värvarfönstret och eftersom det med stor sannolikhet handlar om en amerikansk spelare måste allt vara klar inom ett par dagar. Annars hinner inte allt pappersarbete malas genom byråkratins kvarnar innan 28 februari.
Sedan är frågan vilken typ av spelare som bör adderas? Det givna svaret är givetvis en stor forward som kan ta Denzel Andersson plats i rotationen och ge laget det som så tydligt saknats hela säsongen: Försvar och returtagning.
Men håll i er nu. Det finns en annan väg att gå. Den skulle vara grymt riskfylld men ju mer jag tänker på den ju mer kittlande känns det. Och med tanke på hur vinglig säsongen hittills varit finns egentligen inget att förlora längre.
Satsa allt på att hitta en spetsguard. En ny Brandon Rozzell om ni så vill. En spelare som kan göra alla de där stora offensiva spelen som krävs för att ett lag ska ta sig någonstans i SBL.
Visst. BC Luleås svenska guardpark är god – till och med bra. Men handen på hjärtat. Tror ni Adam Rönnqvist, Daniel Hansson och Jonathan Arvidsson vinner SM-guld?
Nej, den trion behöver hjälp. Det borde den här vintern ha varit Touré Murry men dryga 20 matcher in i grundserien vet vi att han inte kan erbjuda det.
BC Luleås returtagningstrubbel kommer visserligen fortsätta men nye Tristin Walley bör hjälpa till där – till och med mer än Denzel Andersson som aldrig varit en spelare som dammsuger tresekundersområdet.
Men BC Luleå kan också göra det enkla – det vill säga ingenting. Spara Denzel Anderssons lönepengar, blunda och hoppas på ett mirakel där alla bitar plötsligt faller på plats under säsongens sista fjärdedel och laget blir en allvarlig finalutmanare.
Visst. Allt är möjligt. Men hur ofta inträffar mirakel egentligen?
Det frågan vet ni redan svaret på.