Under tisdagen skrevs det under. Det unika avtalet som ska ge ökade förutsättningar för ungdomar att fortsätta utöva mer än en sport längre upp i åldrarna. I samma veva skickade man ut allt som hetat tidiga elitsatsningar, toktoppade U10-lag och pressen från föräldrar som så gärna vill att deras barn ska följa deras fotspår och bli världsbäst i just den sport som man själv brinner för, genom fönstret.
Nja, så långt ska vi kanske inte dra det. Pressen finns kvar, toppning i pojk- och flicklag kommer också att finnas kvar. Tidiga elitsatsningar kommer inte heller att försvinna bara för att man på pappret kommit överens om att uppmuntra ungdomar att syssla med flera idrotter. Så vad åstadkommer man med ett samsynsavtal då egentligen?
Jo, man sänder åtminstone en signal.
En signal som kanske främst når ut till föräldrarna som oroar sig över att just deras barn, som missar två innebandyträningar i veckan för att hen spelar ishockey, inte ska få spela i nästa match. En signal som förhoppningsvis kan nå ut till de barn och ungdomar som också oroar sig över att inte få vara med när det är match bara för att man inte kan välja mellan handboll eller basket vid 13 års ålder.
Man kanske, men bara kanske, också kan nå fram till den där skeptiske tränaren som suckar lite lätt varje gång fotbollssäsongen drar igång och det bara är tolv av 20 spelare på plats för att det fortfarande är säsong för vinteridrotter.
Man kanske kan få dessa ledare att ha lite förståelse för att man inte blir en sämre fotbollsspelare om man som tolvåring har en idrott att sysselsätta sig med under vinterhalvåret och därmed missar någon vecka av försäsongen.
Man kanske till och med kan få de som aktivt vill syssla med flera idrotter att slippa de där små, små glirningarna man får från båda håll när man ansluter till ett lag lite längre in på försäsongen än de andra.
När jag själv brottades med att välja mellan fotbollen och ishockeyn då 12 pass i veckan helt enkelt inte gick att få ihop längre, då fanns det inget samsynsavtal. En missad träning var en missad träning oavsett om du legat hemma i soffan eller om du tömt ut all din energi i en ishall eller på en fotbollsplan och konsekvensen var den samma. För de som nu står och brottas med samma val, men kanske främst för de som om några år kommer att göra det så kommer det att finnas ett sådant avtal. Det återstår bara att se om det faktiskt kan göra någon skillnad.