Denzel Andersson. Quinton Upshur. Och inte minst Brandon Rozzell.
Under BC Luleås mest framgångsrika period på ett decennium har den trion varit synonym med SM-finaler, cup-guld och massor av vunna matcher.
Andersson stod för mångsidighet och defensiv närvaro.
Upshur för inställning och karaktär.
Rozzell vann matcher. Oftare än någon annan.
Men framför allt; De passade som spelare in perfekt i tränaren Peter Öqvists utmejslade system och som människor i BC Luleås i omklädningsrum. Nu är de borta och det handlar inte om några små hål som ska fyllas i spelartruppen. Det är gigantiska kratrar och det är svårt att se hur den förvandlingen ska kunna genomföras smärtfritt och utan gnissel.
Kanske är det omöjligt.
Och som inte det räcker.
På det har en coronapandemi tagit över världen som drabbat BC Luleå hårdare än de flesta med tanke på att klubben är en av få i landet som kan räkna in ansenliga publikintäkter. Det i sin tur har inneburit att klubbdirektören Lars Mosesson tvingats dra i handbromsen och sänka spelarbudgeten rejält. Följdeffekten av det är att hela laget varit samlat under rekordfå träningar och bara spelat en enda träningsmatch innan helgens ligapremiär på bortaplan mot Norrköping.
Nej, ingenting talar egentligen för BC Luleå. Och därmed kanske allt med tanke på att den mest framgångsrika basketklubben de senaste 25 åren nästan aldrig kunnat smyga under radarn.
Men mycket måste gå ohyggligt rätt den här vintern för att ett slutspel kommande vår ska bli långt.
Skulle A.J. Davis visa sig vara en av ligans bästa powerforwards är förstås massor vunnit.
Om NBA-meriterade Toure´ Murry håller Rozzell-klass när matcher ska avgöras har ett gigantiskt steg tagits.
Är Steven Davis precis den spelare vi fick se i början av året finns en stabil grund.
Lyfter förra sommarens stora prestigevärvning Axel Nordström sig några procent och förvandlar 9 poäng och 7 returer till 12+8 blir genast BC Luleå bättre.
Är sedan Adam Rönnqvist bara Adam Rönnqvist och Jonatan Arvidsson får det lilla genombrottet som många förväntar sig kan den åttafaldiga mästaren ha något att hålla fast i och tro på.
Men det kommer aldrig att gå utan att ytterligare en kvalitetsspelare adderas till en kortvuxen bänk som kan vara den tunnaste sedan Hedenhös. Där måste en tvåmeterskropp som håller startfemmeklass in. Det finns helt enkelt ingen annan väg att gå – om ekonomin tillåter, förstås.
Faller alla dessa pusselbitar på plats – då kanske...