"Att kräva att Luleå Hockey ska förlänga Jenni Hiirikoskis kontrakt enbart utifrån sportsliga grunder är för enkelt. Det är att sparka in en öppen dörr så hårt att undertecknad bryter lårbenshalsen".
Så skrev jag i en krönika i januari.
Istället listade jag flera andra punkter som visade varför Luleå skulle ge Hiirikoski ett nytt avtal.
Ett par månader och ett SM-guld senare har världens bästa back nu skrivit på ett nytt avtal.
Detta är en blytung nyhet för Luleå Hockey.
På flera sätt.
Det självklara först: Hiiirkoski är dominant i både boxplay och powerplay, i spelet fem mot fem... Hon är världens bästa back, helt enkelt.
Den 163 centimeter långa och 60 kilo tunga backen är minst lika överlägsen i Luleå Hockey när det kommer till träning och förberedelser.
Hon är bäst på lagets samtliga fystester men hon hjälper också sina lagkamrater med tips och trix inne i gymmet.
Och på isen, så klart.
I somras hade Luleå Hockey för första gången en hel tjejgrupp på sommarhockeyskolan. Jag var där och pratade med unga spelare från såväl nordliga Norge och södra Sverige och flera av dem sa att "de skulle bli en ny Michelle Karvinen eller en ny Jenni Hiirikoski".
Sånt är också väldigt viktigt.
Såklart för Luleå Hockeys framtid, rent sportsligt.
Men det är också bra för svensk ishockey om unga spelare fortsätter spela och satsa, för att försöka bli en ny Hiirikoski.
Det kan vara bra att tänka på i dessa tider när svenska ishockeyförbundet ska utreda om det ska införas en gräns för antalet importer i SDHL.