De två senaste åren har BC Luleå sett mer eller mindre exakt likadant ut. Det har gett SM-guld, seriesegrar och silvermedaljer.
Inför den här säsongen har den norrbottniska maktfaktorn fått bygga ett helt nytt lag.
Jag var därför rejält nyfiken på att se hur det här laget skulle se ut när jag gick till Luleå Energi arena. Skulle de vara på riktigt?
Så fan heller.
Den första perioden var riktigt pinsamt. Efter fem minuter hade BC Luleå både tagit timeout och bytt ut Thomas Massamba och Denzel Andersson – lagets två landslagsspelare och nyckelspelare.
Då låg laget under med 10–20.
Efter tio minuter var ställningen 22–28. Och BC Luleås underläge bara växte i den andra perioden.
Om det såg bättre ut spelmässigt i den andra quartern? Så fan heller.
En baskettränare valde till och med att gå hem från arenan strax innan halvtidspausen. Jag frågade varför. Svaret? "Jag orkar inte med att se det här eländet"
Det var nog tur att hen gick hem. För det blev inte bättre i tredje perioden heller.
Eller i fjärde.
Jag vet att det är tidigt på säsongen och att det är onödigt att dra för stora växlar av en premiär. Men att BC Luleå förlorar på det här sättet mot nykomlingen Wetterbygden – som dessutom lirade utan sin kanske bästa spelare Mantas Griskenas – är inte acceptabelt.
När det var tre minuter kvar av matchen började många av åskådarna gå hem. Jag förstår dem. Basketpubliken i Luleå är alldeles för kräsen och kunnig för att titta på något sådant här.
Nu får Peter Öqvist bevisa sig på träningsplanen. Hans spelare är skickliga – åtminstone var och en – men BC Luleå funkade verkligen inte som lag i premiären.
Och spelarna inte kommer ihop som lag så återstår det bara för klubbdirektör Lars Mosesson att börja riva kontrakt och värva nytt. Inte än på flera veckor så klart, det är alldeles för tidigt för att börja gasta om att sparka spelare efter en förlust.
Men läget är allvarligt. BC Luleå kan inte uppträda såhär.
Då kommer Sveriges bästa basketpublik också tröttna på eländet.