Varken Joel Elenius eller Henrik Strand lyckades speciellt bra i K1 200 meter i H22-klassen under tisdagen. Men på eftermiddagen fick de kliva ned i kanoten igen, då tillsammans i K2 200 meter. Nu gick det bättre, så bra att Luleåduon paddlade hem ett guld.
– Det känns skönt att vi kunde få revansch så snabbt inpå K1-loppet. Och det här är faktiskt vår första seniormedalj tillsammans på 200 meter, så det känns ju lite extra kul, säger Joel Elenius.
Ja, duon från Luleå har lyckats plocka hem medaljer förut. Men det här var alltså Elenius och Strands första medalj på 200 meter.
– Det kanske inte är den distans som vi fokuserar mest på, men det är ett bra lopp att starta i gång mästerskapet med. Det här är första dagen på SM för oss, och det är klart det känns bra att vi lyckades plocka ett guld direkt, säger Elenius.
Hur kändes det under loppet?
– Det rör sig ju inte om någon jättelång sträcka, och du hinner inte tänka speciellt mycket. Men det kändes som vi kom i väg bra, och kunde hålla uppe farten. Vi vann ju faktiskt med stor marginal.
Hade ni någon plan innan?
– Nja, det var väl att vi skulle paddla så fort vi kunde, och sträcka ut paddeln. 200 meter är inget taktiklopp, det är ren kraft som sätts på prov där. Men vi ville komma i väg bra och känna att vi fick ut vår paddling, och det tycker vi att vi verkligen lyckades med.
Vad väntar under resten av mästerskapet?
– Oj, det är ju så himla många lopp kvar. Men i morgon (onsdag) är det dags för lite längre distanser. 1 000 meter i både K2 och K4. Sedan gör Henrik 1 000 meter K1 också, men det står jag över.
Vad hoppas du kunna prestera?
– Jag vill känna att tekniken sitter under de längre distanserna. Det vi jobbat på under träning, och att vi är samspelta i paddlingen. Nu har vi dock inte kört ihop oss speciellt mycket i K4 1 000 meter. Det är ingen distans vi kör jätteofta. Där har vi ingen direkt koll på motståndarna heller, så där får det väl gå lite som det går.
De andra loppen då?
– Jag hoppas ju absolut att jag får med mig några till medaljer. Det borde jag, särskilt tillsammans med Henrik, kunna lyckas med.
– I morgon (onsdag) känns det väl helt okej inför. Man vet ju aldrig hur det kommer gå. Men jag och Henrik har tävlat ihop så himla länge och kan allting den andra gör ut och in. Men sedan finns det självklart alltid saker som går att förbättra. Men vi tävlar först, sedan kan vi prata om eventuella analyser av loppet.