Inom racingbranschen är han känd som elektrikern från Kalix. Många frågar honom hur han orkar hålla på. Närmaste bana ligger nämligen i Karlskoga, över 100 mil från Kalix. Men Henrik Stenberg gnetar vidare och får han vara frisk fortsätter han gärna i fem år till.
Trots att han tillhör den absoluta toppen i svensk roadracing lever han inte i ett liv fyllt av lyx och glamour. I Sverige finns det nämligen inga prispengar och om det finns under någon tävling kompenserar den oftast bara startavgiften. Sponsringen är helt avgörande om Henrik Stenberg ska kunna hålla sig kvar på den högsta nivån. Det lokala näringslivet i Kalix och Norrbotten har ställt upp på ett fantastiskt sätt enligt Stenberg.
40:e avåkningen
Basen (verkstaden) ligger i Kalix inne på gamla milo-staben i form av ett garage. På väggarna hänger verktyg och på hyllorna står lådor fulla av reservdelar. På golvet står tre motorcyklar, en är halvt isärplockad.
I verkstaden spenderar Henrik Stenberg, tillsammans med hans mekaniker och reskamrat Andreas Välitalo, åtskilliga timmar.
Senaste vurpan på Mantrops bana gav en hel del arbete till mekanikern Välitalo.
- Det kändes riktigt surt. Jag var med i toppen men slarvade bort pallplatsen för andra loppet i rad, säger Stenberg och Välitalo fyller i:
- Han såg inte så glad ut när han kom gående i depån. Jag kände att det inte var läge att dra något skämt då.
Avåkningen var hans 40:e i karriären. Men trots flera krascher har han klarat sig relativt bra. Han tycker inte heller att det är så farligt att ramla av motorcykeln.
200 i kurvorna
- Oftast ligger man så nära marken när det händer så då lägger man bara ner cykeln, försöker hålla in armar och ben, sedan glider man iväg. Det är värre när man får kast. Då flyger man av cykeln och det kan göra riktigt ont. Jag var med om det en gång, det blev en natt på sjukhus.
Stenberg håller upp en platta som fästs runt ryggen och berättar att det är alla åkares livförsäkring.
I kurvorna vrålar motorcyklarna fram i närmare 200 kilometer i timmen.
Förarna lutar motorcykeln ner mot marken så kroppen och cykeln bara är millimetrar ovanför asfalten.
Blir du aldrig rädd när du kör?
- Varje varv. Men man är så fokuserad på nästa kurva, nästa inbromsning, att man inte hinner tänka så mycket. Det kanske är bra ibland. Men när något oväntat dyker upp hajar man till och blir lite skraj, säger Stenberg.
- Ibland undrar jag om han tänker alls, säger Välitalo och skrattar.
Stenberg har varit med om många minnesvärda händelser. Men den som det snackas mest om än i dag bland teamen på touren utspelade sig på premiärtävlingen 2002.
Stod utan reservdelar
Stenberg hade fått en ny motorcykel från Honda influgen till Sverige bara dagar innan tävlingen. Av den modellen fanns det bara två till i landet och båda var på tävlingen. En ägdes av en konkurrent och en skulle vara med i en fotografering i motorcykeltidningen Bike.
På tidsträningen i Falkenberg kraschade Stenberg cykeln i ett räcke så den blev alldeles böjd. Hans konkurrent med den andra Hondan körde även han sönder sin cykel. Så där stod de utan reservdelar. Då kom de på den smarta idén.
- Vi strippade motorcykeln som skulle vara på fotograferingen på delar och sedan fick vi order om att gömma undan den så ingen skulle se den.
Honda gick med på att vi "lånade" delar till racet men var noga med att poängtera att den måste vara i nyskick när Bike skulle ha den på måndagen. Givetvis gjorde vi det men jag kommer aldrig att glömma hur cykeln såg ut när den var helt sönderplockad, säger Välitalo.
Till helgen väntar en tävling i Karlskoga och i onsdags började resan ner i skåpbilen.
- Hemmabana, det ska bli kul, säger Välitalo och brister ut i skratt.
Målsättningen för Stenberg är att komma på pallen i de tävlingar han kör. Under säsongen har det gått ganska bra och han känner att han har möjlighet att vara med och slåss i toppen.
Omställningen från 600 kubik till 1000 kubik har också gått bättre än vad han trodde och han erkänner att det är lite roligare med fler kusar under sitsen.
Snart i SVT?
- Det finns tillfällen i kurvor då man får ställ men bara kan dra på lite extra och sedan dra iväg. Det gick inte att göra med 600:an. Det är sådana gånger man hoppas att det ska stå en fotograf bakom och ta den "perfekta" bilden, för det är riktigt häftigt, säger Stenberg.
Även om roadracing fortfarande inte har så hög status i Sverige hoppas Stenberg en dag få köra under riktigt bra förutsättningar.
- Drömmen är att bara köra och sedan fara hem efter jag har gjort mitt. Vi får se vad som händer nu när SVT har gett sig in och köpt rättigheterna att sända sporten. Men som det är nu går mycket tid åt till annat än bara körningen, säger Stenberg.
Du lägger ner så mycket pengar och tid utan att tjäna en krona. Är du frälst i sporten?
- Det kan man lugnt säga att jag är.