När Norrbottens-Kuriren fick tag i Joakim Fagervall på onsdagseftermiddagen hade telefonen gått varm sedan han presenterades vid lunchtid.
– Ja, den har den verkligen. Den största utmaningen har varit att inte säga exakt samma sak hela tiden (skratt).
Efter 13 säsonger med olika coachuppdrag i allsvenskan får 45-åringen äntligen chansen att visa upp sina färdigheter i SHL. En dröm har gått i uppfyllelse för Kirunasonen.
– Det är jävligt roligt. Som tränare från Norrbotten är det ett otroligt roligt uppdrag och väldigt inspirerande.
1999 var du assisterade i Bodens IK, hu kommer det sig att det har dröjt till 2014 innan du får chansen i Sveriges högsta serie?
– Väldigt svårt att säga. Den frågan har jag ställt mig själv varje år sedan 2002 (skratt).
Vad har du kommit fram till?
– Det har varit lite upp och ner. Till en början hade jag bra resultat i allsvenskan och ett tag gick det lite sämre och jag blev kall på marknaden. Sen kom jag tillbaka och blev lite het på marknaden igen, säger han och fortsätter:
– Jag tror att grejen är den att klubbarna inte har vågat helt enkelt. De har känt: "Nej, inte än, inte än". Jag har funnits med i diskussioner men har aldrig gått hela vägen.
Har du haft några konkreta erbjudanden genom åren?
– Så sent som förra året hade jag en möjlighet men då hade jag ett avtal med Västerås som jag inte ville bryta, säger Fagervall och fortsätter:
– Jag har varit beredd att ta klivet och hade nog tackat ja till ett konkret erbjudande om jag hade varit kontraktslös. Det är inte jag som inte har vågat ta steget.
Hur var din reaktion när Luleå Hockey hörde av sig första gången?
– När "Osten" (Lars Bergström, sportchef i Luleå) hörde av sig till mig kändes upplägget klockrent. De personer som jag ska jobba ihop med kändes klockrena och kristallklara – det var ett ja direkt från min sida.
Känner du dina nya tränarkollegor sedan tidigare?
– Nej, Gusten (Törnqvist) har jag haft som spelare en gång i tiden. Men jag känner till och har hälsat på alla under alla mina år i hockeykretsar, säger han och tillägger:
– Det kändes bra när vi började föra samtal och kemin kändes: "Fan vilken skön känsla". Det var bra från första samtalet.
Hur är du som coach?
– Frågar du någon av mina tidigare spelare så säger de flesta att jag är bra på att sätta ihop ett lag och då menar jag inte att värva spelare.
– När laget är klart och vi ska ha en spelform att spela efter så ser jag till att vi följer den och hittar dit med hela gruppen. Jag tror min största styrka som tränare är att få laget att göra jobbet, jag kan skapa en bra gemenskap.
Är du en hockeynörd?
– Jag skulle vilja säga att jag inte är det, men det är jag. Ibland önskar jag att jag inte var det.
Varför?
– Under en säsong lägger jag ner så mycket tid på att göra ett bra jobb att det inte blir så mycket mer än hockey.
Du ersätter en tränarkvartett som lyckats göra Luleå till ett topplag i SHL, innebär det att du känner någon extra press och stress att lyckas?
– Jag känner absolut ingen stress, däremot press. Hade jag inte känt press så hade jag behövt göra något annat här i livet. Som spelare och ledare är pressen en form av drivkraft, säger han och fortsätter samtalet med att hylla den tidigare tränarkonstellationen med Jonas Rönnqvist, Thomas Berglund, Roger Åkerström och Daniel Henriksson.
– De har gjort ett jävulskt bra jobb och det är inte på grund av resultaten som det här skiftet har blivit till.
Vad är Luleå Hockey för dig?
– Det finns en trygghet att spela i Luleå Hockey. Det är starka traditioner och klubben har alltid förknippats med stark arbetsmoral. Man är skridskostarka och spelar en intensiv hockey och det genomsyrar Luleå Hockey långt tillbaka i tiden.
Är det den filosofin du vill bygga vidare på?
– Ja, det som är viktigt är att det inte är "min" hockey som vi ska spela. Luleå har redan en identitet och då finns det ingen anledning att ändra på det.
– Det finns en anledning till att exempelvis "Skuggan" (Stefan Nilsson, assisterande tränare) är med. Det är en kille med idéer och väldigt mycket kunnande för att luckra upp ett bra sätt att spela på även i den offensiva delen.
Vad vill du ändra på?
– Det är för tidigt att säga, men inga stora saker. Defensiven har aldrig varit ett problem. Att hitta lösningar och kreativitet i offensiven är den största utmaningen. Det är föreningens hockey vi ska spela – inte "Rönkens" eller min hockey.
Har du hunnit snacka med några Luleåspelare?
– Nej, det har jag inte gjort. Jag har tränat en spelare i truppen och det är Johan Forsberg när vi var i Björklöven.
När flyttar du upp?
– Jag kommer att vara i Luleå och ha möte med alla andra tränare under torsdagen. Jag har bara muggen kvar att städa och sen drar jag (från Västerås).
Vad ska ni göra på mötet?
– Vi ska träffas eftersom vi inte har hunnit med sånt. Vi kör igång med laget den 22 april och har inte hunnit styra upp något speciellt – hockeynördar behöver inte göra det (skratt).
Vilken spelare tar du med dig från Västerås?
– Jag tar inte med mig någon. Det var rykten om LucaCaputi (forward) men det stämmer absolut inte.
Inte?
– Nej, han hade jag gärna tagit med mig. Men det går tyvärr inte eftersom han redan är signad (klubb oklar).