Michelle Karvinen var på ett strålande spelhumör och skapade i stort sett målchanser varje gång hon var inne på isen.
Många gånger helt på egen hand – men inledningsvis var det målvakten Sarah Berglind som vann duellerna mot den finska landslagstjärnan.
– Jag kände mig lite trög i benen i dag faktiskt. Vi har ju varit på landslagsläger i helgen och jag är nog lite sliten fortfarande, säger hon efteråt.
Så här i efterhand kanske det var tur för Modo. För om en sliten Michelle Karvinen dominerar så brutalt, vill de nog inte ens föreställa sig vad en pigg Karvinen kan åstadkomma.
Tre mål blev det från finskans klubba. Två riktigt snygga sådana. 3–2-målet är ett stenhårt slagskott som gick förbi alla och rätt upp i krysset bakom Berglind.
– Vi har ju fått in Mira (Jalosou) på backen nu och jag tror de räknade med att hon skulle skjuta. Jag såg att målvakten var skymd och testade. Den satt bra, säger hon och ler.
Det är tydligt att spelgeniet inte vill lyfta fram sin egen prestation. Hon pratar gärna om lagets insats i vändningen, men den här kvällen är det svårt att bortse från hennes betydelse. När Luleå låg under med 3–4, var det Michelle Karvinen som skapade målchanserna och det var också hon som gjorde målen.
4–4 på en styrning nära mål och 5–4 på ett friläge. Med en dragning hon testat två gånger tidigare under matchen. Bryta in över centrallinjen, dra pucken åt vänster och lägga upp den i högra krysset.
– Det grämer mig lite att jag inte gjorde mål första gången, men man måste tro på sig själv och jag vet att jag kan göra mål när jag får sådana chanser. Skönt att se den gå in och skönt att det blev ett avgörande mål också, säger hon och fortsätter:
– Vi kände att det var viktigt att vinna i dag, med tanke på vad supportrarna har gjort de senaste dagarna (samlat in över 100 000 kronor till damlaget). Innan matchen hade vi pratat om att vi skulle spela för dem och därför känns det extra bra att vi kunde vända och vinna även om jag inte tycker att vi gör någon jättebra match.
Emma Nordin är borta resten av säsongen på grund av en knäskada. I hennes frånvaro testade tränaren Fredrik Glader att köra backen Emma Eliassons som center mellan Michelle Karvinen och Henriette Sletbek.
– Jag har spelat center förut och tycker att det gick ganska bra. Det var ju två säsonger sedan och jag är fortfarande inte van, men det gick helt okej. Vi får se om det blir någon fortsättning, säger Emma Eliasson.
Tränaren kan inte klaga på leverensen i alla fall. Eliasson stod både för mål och assist.
– Målet är en felträff, men det är felträffarna som går in, säger hon och skrattar.
Ni vinner trots att ni egentligen inte gör en enda riktigt bra period, varför vinner ni tycker du?
– Stundtals i andra tycker jag vi spelar ganska bra, men jag håller med. Men jag tycker det visar på vilken karraktär som finns i det här laget.
Det var också tre helt nya kedjor i dag, vilken roll spelade det in på matchbilden?
– Klart det spelar in. Vi är inte riktigt samspelta. Mira har bara tränat ett pass med laget och jag har kört en träning som center. Det är klart att det kommer se bättre ut om vi får köra lite mer.
Hur är det att spela med Karvinen och Sletbak då?
– Kul. Michelle har en ruggig fart och "Harry" läser spelet väldigt bra. Det gäller för mig att hänga på där bara.