Emma Eliasson och Emma Nordin ingick båda i Luleå Hockey/MSSK:s första guldlag 2016.
När Nordin såg vännen Eliasson som första damspelare hyllas som LHF Hero inför segermatchen mot Frölunda på fredagen var det en speciell stund.
– Jättefint och det är kul att få uppleva det. Framför allt för en person som har betytt så mycket för svensk hockey. För MSSK och sen för Luleå Hockey. Väldigt, väldigt välförtjänt. Och helt rätt person att få bli den första också och vara historisk.
Minns du något av de här första säsongerna?
– Jo, massor. När vi träffas så bubblar de här gamla minnena upp. Man ska inte glömma var man kommer ifrån. Hur vi har byggt den här identiteten över så många år.
Första året som laget var i Luleå efter flytten från Munksund/Skuthamn var man inte favorit, men vann ändå SM-guld.
– Det var hjärta. Det var inga skills eller fancy utan det var hjärta för klubben eller klubbarna och för Norrbotten. Och det är fint. Det är jag väldigt stolt och glad över att ha varit en del av det.
Vem är Emma Eliasson för dig?
– Vi spelade tillsammans redan i Modo en gång i tiden. Hon var väl typ 15, jag var 13. Vi var ju ganska nära i åldern men hon låg väldigt långt framme och jag såg upp till henne. Jag var ju back på den tiden också. Jag fick åka i väg och spelade ofta tillsammans med henne också.
Hon avbryter intervjun för att krama om Emma Eliasson som kommer ut från sitt gamla omklädningsrum.
– Hoppas du kunde njuta, säger Nordin när de kramas.
De båda Emmorna spelade tidigt ihop i Damkronorna. De växte mer eller mindre upp tillsammans, i alla fall hockeymässigt.
– Ja, men det kan man väl säga, mer eller mindre. Från vintern 2007 kom jag också med i Damkronorna. Och sen hela resan fram till OS 2010 under Peter Elanders tid (förbundskaptenen). Jag tror vi låg borta säkert 100 till 200 dagar per år. På hösten var det sex veckor i Kanada. Så vi har ju mycket tid tillsammans under många år. Det blir speciellt och känslosamt på grund av det, säger Nordin.
En vän hyllades innan matchen. På isen gjorde Emma Nordin ett mål mot Frölunda och mötte en annan vän: Michelle Karvinen.
– Det är speciellt såklart. Vi har ju alltid önskat att vi hade fått spela med varandra. Nu är det inte så. Men oavsett vart vi är så är det en av mina absolut bästa vänner, säger Nordin.
Nordin blev snabbt kompis med Michelle Karvinen när de spelade i Luleå 2015.
– Det var en väldigt jordnära och ödmjuk person. Trygg, lugn och ser alla. Det tog inte lång tid innan det sa klick och så har man en vän för livet.
Är hon inte på fel ställe när hon spelar i Frölunda?
– Det är klart, är hon inte i mitt lag tycker jag hon är i fel lag (skratt). Och jag ska ju inte vara i något annat lag.
Du hade velat se henne här igen?
– Ja, givetvis. Både som hockeyspelare och vän såklart.
Tror du det finns en chans att det händer?
– Det kan jag nog inte svara på. Det får nog de som jobbar med sånt svara på om det finns en chans eller inte.