Joel Lassinantti jublar efter derbysegern.
I derbyt mot Skellefteå höll han karriärens 50:e SHL-nolla, men för några månader sedan såg Joel Lassinanttis liv helt annorlunda ut.
Det hela började under förra säsongen då han insjuknade i körtelfeber, vilket han fick reda på först efteråt. Sedan dess har han kämpat för att ta sig tillbaka, hitta orken, men i december åkte 31-åringen på ett bakslag och tvingades till vila.
Nu har Joel Lassinantti stått tre matcher på raken och gjort bra från sig.
Framför allt mot Skellefteå då han storspelade.
Hur tänker du på din säsong som varit, från att inte kunna vara på is alls till att nu storspela?
– Det är riktiga kontraster. Där i december, då jag tog ett steg bakåt och pausade, då var jag inte kaxig. Jag fick helt enkelt släppa allt och börja om från noll. Det var små, små steg hela tiden för att bygga upp en tolerans för träning och matcher. Nu har jag spelat några matcher i rad och det känns bra fysiskt. Det är jag väldigt glad över.
När jag pratade med Omark tidigare var han orolig för att det inte skulle bli spel för dig alls det här året. Hade du själv några sådana tankar?
– Det är klart. När vi tog beslutet att ta ett steg tillbaka satte vi inte upp något mål, att den där dagen eller veckan ska jag vara tillbaka. Det fick ta den tid det tar och jag ville bara vara pigg efter att jag varit på ishallen. Tidigare var jag absolut inte det, säger han och fortsätter:
– Jag har stegrat successivt med myrsteg och jag känner att jag kan hålla en hög nivå nu.
Vad har varit viktigaste för dig under den här perioden?
– Att inte stressa. Som hockeyspelare vill man spela matcher och hjälpa laget, och det är lätt att bli stressad och frustrerad när man inte kan vara med. Att det börjar gnaga. Där har jag fått jobba med mig själv.
Under vägen tillbaka finns det några personer som varit extra viktiga för honom. Nära och kära – och mentala coachen Andy Swärd.
– Andy är min mentala coach sedan många år tillbaka och jag har haft många samtal med honom, säger han och konstaterar:
– Det är många bra personer runt omkring mig och jag är tacksam för stödet jag har fått.
