Det var vid läget 2–2 och cirka två minuter kvar av ordinarie tid som Stenberg fick pucken mitt i anfallszon avancerade framåt och sköt, men den var några centimeter för långt till höger.
– Det var en väldigt bra chans, men jag sparar målen till i morgon (läs torsdag), skrattar Stenberg.
Men vad kände du direkt efter chansen?
– Det är klart att det var lite jobbigt. Oj vad jag hade grämt mig om vi hade förlorat jag hade väl tvingats emigrera då.
Luleå Hockey bjuder fortsatt inte upp till den hockey som publiken i Coop Norrbotten Arena är van vid.
– Vi pratade lite om det efter den första perioden. Vi var lite spända även om det inte kändes som om att man var nervös så ligger det nog lite nervositet bakom allt, säger Stenberg och fortsätter:
– Alla vet att det är en måstematch och det speglade nog av sig i dag. Fast vi visade en grym styrka genom att ta igen två underlägen mot Linköping som är bra.
Men är det så enkelt att ni är nervösa?
– Nja jag vet inte säkert. Alla vet att vi inte visade upp vårat bästa spel i de två inledade perioderna, men varför kan man bara spekulera i.
Inte som bäst – men det är ju final?
– Jag vet, men det är svårt att säga varför det ser ut som det gör.
Vad ska ni göra för att få ut max då?
– Jag vet inte riktigt fast en sak som vi måste hitta är glädjen för när vi har det i spelet så spelar vi också våran bästa hockey, säger Stenberg slutligen.
Torsdagens match blir Rebecca Stenbergs sista i karriären oavsett hur den slutar.