Kommer du ihåg de där första 19 omgångarna av SHL?
När Luleå, med en form som var lika mörk som deras skadelista, reste ner till Örebro och ställde en 17-åring i mål. Det var där det vände för Luleå. Om du mot all förmodan har glömt hur den tiden var fick du en påminnelse under onsdagens match. För luras inte av det svängiga spelet och de klara målchanserna – Örebro var katastrofalt dåliga i egen zon. Det enda laget som har varit sämre i Coop Norrbotten Arena den här säsongen är faktiskt Luleå.
Sorteringen i markeringsspelet, dåliga beslut i uppspelsfasen och autostradan genom mittzonen på grund av osynkroniserat presspel. Ja, i många fall var problemen identiska – fast omvända.
Luleå gör inte heller någon bra match. De tummar på defensiva detaljer i spelet som har varit grunden till deras framgångar, men de är ändå mycket bättre än Örebro.
På många sätt var det en nyttig kväll för Luleåspelarna. Dels fick de ytterligare ett kvitto hur stor skillnad det är på laget nu jämfört med i november, dels fick de en erinran om hur snabbt de blir straffade när de fuskar i grundspelet.
Norrbottningarnas form efter den 19 omgången är osannolik. På 18 matcher har laget tagit 46 av 54 möjliga poäng. SHL-kontraktet är i princip säkrat och seriesegern är inte någon omöjlighet. Det låter otroligt med tanke på deras säsongstart – men det är fullt rimligt. Laget har till och med råd med en mindre formsvacka.
Efter den här omgången skiljer det elva poäng till serieledarna Skellefteå. Tio till Frölunda som verkar ha drabbas av CHL-frossa. Skellefteå har också svarat för varierande insatser på slutet och lagen mötts ytterligare en gång. Det är fortfarande en väldigt lång väg till en serieseger. Men som laget uppträder just nu, måste man börja prata om Luleå Hockey som seriesegrare.
Dessutom har de fått förstärkning i form av Bill Sweatt. Amerikanen får anses som ett nyförvärv med tanke på hans skadehistorik och det verkar som att hans energiska spel har lyckas väcka Johan Harju från sin dvala. Lagkaptenen gjorde sin bästa insats på flera månader och där verkar Luleå ha någonting att bygga vidare på.
Hans ankomst blev på bekostnad för Peter Cehlarik som fick agera extraforward. Trots att han bara hade sju minuters istid tycker jag att han visade tränarna att han förtjänar mer istid. Slovaken var inbladad i många situationer och var inne i anfallszonen i alla sina byten. Intressant att se hur tränarna hanterar konkurrenssituationen.
Däremot ser Christopher Mastomäki ut att behöva fylla på energidepåerna. Junioren var en lagets bästa spelare under december, men de senast veckorna har spelet gått lite i baklås. Kanske är det läge att vila honom någon match.