Detta är en text från Västerbottens-Kuriren!
– Att höja kapitalkravet tycker vi är sunt, säger Sonny Lundwall, ligachef för Hockeyallsvenskan.
Elitlicensen skapades av ishockeyförbundet för att säkerställa en organisatorisk och ekonomisk kvalité på klubbarna.
Det senaste året har svenska ishockeyförbundet, och enmansutredaren Hans Nyberg, jobbat med att skapa ett mer enhetligt regelverk för svensk hockey kring licensreglerna.
Förslaget har varit ute på remiss och på förbundsmötet om två veckor kan det nya förslaget röstas igenom.
– Den slutsats vi gjort efter remissrundorna är att det finns ett värde att ha licensreglerna då det bygger en större trovärdighet kring hockeyklubbarna, säger Mats Larsson i svenska ishockeyförbundets styrelse.
I det nya förslaget föreslås kraven på hur stort eget kapital klubbarna ska ha att höjas rejält, men höjningen är föreslagen att ske successivt under en femårsperiod.
Enligt Västerbottens-Kuriren uppgifter ser förslaget ut så här:
* Kapitalkravet i SHL ska höjas från fyra miljoner till tio miljoner kronor per klubb.
* Klubbarna i Hockeyallsvenskan ska öka från en miljon till fyra miljoner kronor.
* Hockeyettanklubbarna, som nu går in i sitt första skarpa år med en ekonomisk licens, går från ett plus/minus-noll-krav i dag till ett krav på 500 000 kronor i eget kapital i framtiden.
– Att man höjer kapitalkravet successivt tycker vi är sunt. Sedan är det viktigt att alla lag som kommer upp en nivå, från hockeyallsvenskan till SHL eller från hockeyettan till allsvenskan, får en rimlig anpassningstid, säger Sonny Lundwall, ligachef för hockeyallsvenskan.
– Det blir till exempel ett väldigt gap för en hockeyallsvensk klubb att gå från fyra till tio miljoner kronor i eget kapital om den går upp till SHL. Om SHL inte kan gå från nuvarande belopp till tio miljoner på ett år så är det inte rimligt att en klubb som avancerar upp ska göra det heller, säger Lundwall.
Kapitalkravet på hockeyettanklubbarna är nytt. Men Vännäs HC:s klubbdirektör Erik Åström ser de föreslagna åtgärderna som något positivt.
– Det är ett steg i rätt riktning. Det är ingen chockhöjning utan det införs stegrande. Det är ändå ett rimligt krav på oss klubbar i hockeyettan att ha koll på räkenskaperna. Det är många klubbar som mer eller mindre sysslat med ekonomisk dopning, mycket på grund av att det inte funnits någon elitlicens, säger Åström.
Sonny Lundwall tycker det är viktigt att det finns en tydlighet i regelverket.
– Det är bra om klubbar i hockeyettan som har en ambition att gå upp till hockeyallsvenskan har tillgång till den förväntansbild som finns och vad de behöver vidta för åtgärder. Samma gäller våra klubbar som vill gå upp till SHL, säger han.
Utöver krav på ekonomi innehåller licensreglerna också bestämmelser kring organisation, ungdomsverksamhet och arena.Parallellt med det nya licensreglementet pågår det nu ett arbete att ta fram ett arenadokument.
– Arenafrågorna har varit lite spretiga, man har bara vetat hur mycket folk man ska kunna ta in. Nu tar vi in vad som krävs till exempel med tv-plattformar och sånt, säger Lundwall.
Om förbundsmötet röstar igenom förslaget till nya licensregler införs dessa den 1 maj 2018.
Fotnot: Västerbottens-Kuriren har varit i kontakt med Björklövens vd Joakim Gustafsson som vill avvakta att kommentera frågan innan han fått information från förbundet.