Det var en ganska tillknäppt förstaperiod i Vida Arena. LHF hade några halvfärdiga lägen. Det farligaste var kanske när hemmabacken Eric Martinsson nästan styrde in pucken i egen kasse, men Victor Fasth var vaken. Växjö hade lite mer tid i anfallszon, men hade stora problem att träffa mål.
Det var egentligen bortalaget Luleå som fick matchen dit de ville. Man blåste på med intensiva och korta byten och stängde de farliga ytorna framför sin målvakt Filip Gustavsson. När chansen gavs kom man i snabba attacker, men Viktor Fasth i hemmamålet visade varför han är uttagen i OS–truppen.
3.47 in i period tre tog hemmalaget ledningen. Måltjuven Andrew Calof drog på ett hårt direktskott som Filip Gustavsson inte hann reagera tillräckligt snabbt på.
Men när Emil Larsson fixade en hemmautvisning efter att ha blivit neddragen fick Luleå sitt läge – och det tog man.
För i powerplay pangade Johan Harju nämligen in sitt elfte mål för säsongen när han snappade upp en retur mitt i slottet. 1–1 kom mindre än tre minuter efter Växjös ledningsmål och var också resultatet efter sextio spelade minuter.
Matchen gick till en händelserik förlängning där chanserna avlöste varandra åt bägge håll, men 1–1 stod sig och det blev straffar.
Där missade Luleå två av tre straffar och Janne Pesonen avgjorde genom att sätta Växjös tredje straff. Trots förlusten bör Luleå hålla huvudet högt. Man gjorde en mycket bra bortamatch och skakade seriesuveränen Växjö.