– Vi vaknade efter det och började spela som vi ska, säger Jenni Hiirikoski, som gjorde de två första målen.
Luleå/MSSK är på hockeyhelg i Stockholm med möten mot SDE, lördag, och AIK, söndag.
Laget öppnade lördagsmatchen, som startade så sent som klockan 19.40, med fullt ös. Mycket skott utifrån och massor av trafik framför mål.
Dock utan att hitta ända in med pucken.
Det sägs att nio av tio mål görs i närheten av målet men det var i så fall det tionde målet, som Jenni Hiirikoski gjorde i mitten av första perioden. Den skridskosnabba och hårdskjutande – vi kan lika gärna säga kompletta – finska backen, tryckte i väg ett skott från backplats innanför blå, som gick stenhårt mot mål. En klangträff och en studs på målvakten senare pekade domaren för mål, redan innan en medspelare petade in pucken en gång till.
– Den hittade in i rätt maska på något sätt, det var väl stolpe eller ribba in, säger hon.
I andra perioden dundrade hon in 2–0 i power play, i spel fem mot tre.
Också det med ett stenhårt skott, rakt upp i nättaket.
– Vi fick bra tryck där i fem mot tre. När pucken kom emot mig var det bara att trycka till, sätter man dem högt så har de bra chans att gå in, säger hon och ler.
3–0 rakade Anja Stiefel in på retur stående vid bortre stolpen.
Sedan kapsejsade hemmalaget helt.
Både tvåan och trean kom i power play, Luleå spelade fem mot tre vid båda tillfällena.
Detta efter att SDE åkt på utvisning på grund av för många spelare på isen, två gånger om.
Tränaren Fredrik Glader hade tagit time out precis före 2–0 men två black outer var alltså det som såg till att Luleå till sist fick ordentligt hål på motståndarlaget.
– Vi vaknade efter det och började spela som vi ska.
Emma Nordin satte 4–0 och 5–0 i andra respektive tredje perioden.
Michelle Karvinen ökade på till 6–0, Kristin Andersson till 7–0, hennes första mål i serien.
Det var lekstuga och många bidrog.
Men det var Jenni Hiirikoski, som visade vägen.
– Jätteviktigt att någon gör det. Vi har pratat i veckan om att spela rakt och inte runt, säger tränaren Fredrik Glader, till synes förkyld och hostig men nöjd.
Nöjd var också målvakten Maria Omberg, som motade 19 skott, höll nollan och bjöd den lilla Luleåklacken på några klassiska målvaktskullerbyttor.
– Det är väl min andra nolla i år, det är alltid speciellt. Men framför allt känns det jättekul att vi spelade så bra, hela laget, säger Omberg.