Det är en solig vårdag i Luleå. Utanför kaféet lägger snickarna den sista handen på golvet till uteserveringen efter Storgatan. Linus Nässén kommer direkt från skolan där han överraskats med dubbla prov. Under stora delar av vårsäsongen har han tränat och spelat med Luleå Hockeys A-lag och han erkänner att skolan har blivit lidande. Mer om det senare i texten.
Vi startar med att backa bandet två säsonger. Den spelskickliga backen gjorde en bra insats under TV-pucken med sitt lag, Stockholm Nord, och dåvarande ungdomschefen, Stefan ”Skuggan” Nilsson, hade fått ögonen för talangen och bjöd upp honom till Luleå.
– Jag fick ett väldigt bra intryck av ”Skuggan” och kände att det här var en plats där jag i lugn och ro skulle kunna fokusera på hockeyn fullt ut. Jag ska inte säga att andra klubbar är dåliga, men Luleå kändes bäst för mig, säger Linus Nässén.
Ett val som han inte har ångrat. I vinter fick han chansen att göra SHL-debut och står noterad för tio matcher i landets högsta liga. Efter säsongen belönades han också med ett A-lagskontrakt och kommer finnas med och slåss om en tröja i truppen nästa säsong.
– Jag förväntar mig inte på något sätt att jag ska gå in och ta en plats i förstafemman, utan det handlar om att kriga hela tiden och visa att jag förtjänar istiden. Men en sak är säker, jag kommer göra precis allt för att få spela.
I stort sett alla ungdomar i juniorlagen har stora drömmar. SHL, landslaget, NHL och OS. Alla drömmer de att bli den nya Erik Karlsson, Niklas Bäckström, eller Henrik Lundqvist. Men bara en bråkdel av spelarna tar sig dit. För Linus Nässén var Robin Jonssons intåg i J20-laget en stor ögonöppnare. Efter en spelarkarriär med meriter från både landslaget och SHL, ett SM-guld, tre SM-silver, CHL-mästare och European Trophy-mästare, tvingades backen att ta det tunga beslutet att lägga av med ishockeyn på grund av en trasig rygg. I vinter var han assisterande tränare till Stefan Hedlund och har hjälpt löftet på flera plan.
– Han har varit en stor inspiration för mig och har fått mig att inse hur mycket det krävs för att bli någonting. Hockey är kul, men när man tränar så är det ingen lek. Då är det hårt jobb som gäller och det är bara kolla på honom. Han är superseriös i allt han gör. Även nu som tränare, kör vi i gymmet så kör han också och när man ser hur han kör så förstår man att det inte är någon slump att han blev så bra. Det har varit en jätteläxa för mig.
– Robin har också lärt mig en del smarta saker som han använde sig av på isen och hjälpt mig bli hårdare framför mål. Han var väldigt rak mot mig och förklarade att det är någonting som jag måste kunna för att spela på SHL-nivå.
Linus Nässén är tillgänglig i årets NHL-draft och är rankad som nummer 46 bland utespelarna i Europa. Under säsongen har flera klubbar visat intresse och intervjuat honom, men ett lag vill studera honom ännu närmare. Chicago Blackhawks har nämligen bjudit in honom till ett läger mellan den 5–9 juni där lovande spelare ska testas.
– Lucas Wallmark åkte över på samma läger och har förberett mig en del. Det kommer bli väldigt tufft med mycket tester, men också riktigt roligt. Kanske kan jag bättra på engelskan lite också.
Hur ser du på draften?
– Om jag inte skulle bli draftad så är det ingenting som skulle stoppa mig. Jag ser det som en bonus och självklart skulle det vara kul att veta att en NHL-klubb tror på mig. Men blir jag inte draftad blir jag free agent istället och då kan ju fler klubbar komma in i bilden om jag gör en succésäsong.
En annan spelare som också är tillgänglig är bästa kompisen Alexander Nylander som spås gå bland de tio första spelarna.
– Vi har pratats vid mycket under säsongen, jäkligt kul att det går så bra för honom.
Det var när familjen Nylander flyttade hem till Sverige som Linus Nässén och Alexander Nylander hamnade i samma lag, SDE, i södra Stockholm.
– Vi började hänga ganska mycket och eftersom jag bodde i Norrtälje var det långt till träningar och bortamatcher, så jag brukade sova hos honom ganska ofta. Det blev som en andra familj.
På planen var de lagkamrater, men backen har också ställts mot både William och Alexander Nylander många gånger.
– Vi har väl mött varandra i det mesta. De är grymt skickliga spelare och det går otroligt snabbt när de börjar dribbla. Någon gång har de väl lyckas gå förbi mig också, säger han och skrattar, men tillägger snabbt:
– Men det brukar bli jämna matcher, han kanske vinner med någon boll eller puck om han har tur.
När man ser intervjuer med Alexander verkar det som att han har ett ganska bra självförtroende?
– Jo, det har han och en enorm vinnarskalle. Det har båda. Men jag tror du måste ha den inställningen för att kunna spela det spelet på den nivån. Det har ju gått väldigt bra för honom också i OHL och det finns många som vill trycka ner en när det går bra. Då gäller det att stanna högt upp och lita på sig själv.
Hur tänker du själv när du möter seniorspelare, vågar du spela på samma sätt som i juniorlaget?
– I början försökte jag väl mest spela för att inte göra bort mig. Men nu på slutet fick jag spela åtta minuter mot Färjestad och då kändes det som att jag kunde släppa lös och spela mitt spel. Det är inte så att jag tänker på att de jag möter är så mycket äldre än vad jag är. Jag ser fram att få mäta mig mot dem nästa säsong.
– Sedan är jag inte en spelare som väger 100 kilo. Jag har ju inte fysiken för att kasta mig först in i närkamperna på samma sätt som i juniorlaget kanske, men jag försöker vara smart, hitta andra vägar att komma ut med pucken och jag är inte rädd där ute. Fysiken är någonting jag behöver jobba på och det är jag medveten om.
Den nionde maj återsamlas Luleå Hockeys A-lag för att starta sommarträningen, men sedan säsongen tog slut har juniorerna Linus Nässén och Anton Toolanen tränat tillsammans, enligt ett program som fystränaren Petter Pettersson har satt ihop åt dem. Dagtid har det däremot varit fullt fokus på skolan. Linus Nässén läser ekonomi och framförallt är det mattematiken som skapar störst ångest.
– Jag har alltid vairt bra i matte, men har missat för mycket när jag har varit med A-laget och det är tufft att hämta igen det nu. Jag läser fortfarande alla kurser och försöker kriga för att få godkänt i de ämnen som jag kan nu i tvåan och sedan ska vi lägga upp en plan för nästa säsong.
Hur tänker du kring skolan?
– Det vi har pratat om, min familj och min lärare på hockeygym, är jag ska hoppa av någon kurs för att få mindre press och mer gjort i de ämnen som jag läser.
– Att fortsätta som jag har gjort i år går inte. Inte en chans. Jag satsar ju på hockeyn och det är där jag lägger all min energi. Skolan är viktig, det tycker jag ändå, men den kommer i andra hand nu och det blir svårt att hinna med både skola och hockey och det är ändå på isen som jag ska prestera.