Under lördagen hade Svenska Ishockeyförbundet sitt årsmöte – då klubbades de hårdare licenskraven igenom.
För SHL innebär de nya kraven att klubbarna ska ha ett eget kapital på tio miljoner i stället för som nu fyra. Division 1-klubbarna har tidigare inte haft några krav på eget kapital – nu krävs det 500 000 i pengakassan för att få elitlicens.
Men det är ingen panik. De nya kraven börjar gälla licensprövningen våren 2018 – men ökas successivt.
Anders Larsson, ordförande i Svenska Ishockeyförbundet:
– Det är ett samlat regelverk för SHL, SDHL, Hockeyallsvenskan och Hockeyettan.
Larsson säger att kraven på ungdomsverksamhet för både pojkar och flickor kvarstår. Likaså arenakrav och organisation.
– De är i princip samma som tidigare, säger han.
Nytt är förutom kraven på eget kapital också hur granskningen ska ske.
– Det är vanligt i dag att man har ett arenabolag, kanske ett restaurangbolag. Nu kommer man att titta på hela föreningens koncern och det totala egna kapitalet. I dagsläget tittar man bara på den juridiska person där idrottsliga verksamheten bedrivs. För vissa föreningar kommer det bli en utmaning, säger han och fortsätter:
– Vi tycker det är viktigt för förtroendet för det här systemet att man tittar på hela koncernen. Så att man inte kan, jag ska inte säga att man lyfter pengar mellan verksamheter, men det blir mer trovärdigt.
De nya reglerna har godkänts enhälligt av samtliga 14 SHL-lag – och förbundet har haft ett nära samarbete med de olika intresseföreningarna.
– Det stora är de ekonomiska kraven och det handlar om en stabilitet för hockeyn. Så att klubbarna har en sund ekonomi och kan fullfölja säsong efter säsong. Det är en förtroendefråga. Om en förening går i konkurs drabbar det ungdomsverksamhet, en hel liga och varumärket svensk ishockey.
Om en föreningen inte når upp till kraven kan man få licens ändå – om det finns särskilda skäl. Detta får dock endast ske en gång under en femårsperiod och det är licensnämndens beslut.