1939 myntades slagorden "Finlands sak är vår" av journalisten och diplomaten Sven Dahlman.
Nu kan vi damma av uttrycket, men den här gången handlar det om ishockeysamarbete över gränsen mellan Sverige och Finland.
Det handlar om den förhållandevis lilla hockeyföreningen HaparandaTornio UHC som bildades 2012.
I årets segrande Tv-pucklag hade föreningen tre spelare, Vilmer Tammilehto, Ville Ojala och Elias Brännmark. Sedan var det ytterst nära att Enzo Barsk också knep en plats, och i den regionala U16-serien så leder laget tabellen före SHL-storheter som Luleå Hockey, Skellefteå AIK och Timrå IK.
Magnus Haara, lagledare U16 i Norrbottensserien samt ledamot i klubbens styrelse förklarar värdet av samarbetet mellan Haparanda, Tornio och Kemi.
– Det är värt allt för oss. Det är så att vi har ganska små barnkullar i Haparanda om vi skulle ha ett lag med 20 spelare från Haparanda så skulle det vara ungefär hälften av alla barn som föds under ett år, säger Haara innan han fortsätter:
– Vi har haft nio-tio 07-spelare vilket givetvis inte räcker för att ha ett lag i serien. Då har vi fått låna spelare från det finska laget som bestod av spelare från såväl Torneå som Kemi. På samma sätt har de har fått låna spelare av oss.
Hur länge har samarbetet pågått?
– Det finns ett samarbetsavtal mellan det svenska och finska hockeyförbundet som är daterat 2017. Det samarbetsavtalet medger det här samarbetet vi har med de finska föreningarna och det gäller hela gränstrakten mellan Sverige och Finland.
Det U16-laget som nu leder den regionala serien spelade under förra säsongen i seriespelet i Finland och där slutade man som tredje bäst i hela landet
– Därför är väl inte resultaten den här säsongen speciellt överraskande.
Samarbetet mellan Haparanda, Tornio och Kemi startade 2019, men under pandemin var det lite fram och tillbaka då gränsen under perioder varit helt stängd.
Det är dock frågan om ishockeyn varit hetare i gränskommunen sedan stadens framgångsrika klubb Asplöven gick i graven.
– Det är klart att framgångarna ger oss en boost. Målsättningen är att vi ska kunna ha lag i varje ålder, men i år saknar vi ett U15 i övrigt så har vi ganska många barn i varje kull, säger Haara innan han fortsätter:
– Vi har ökat från 70 licenserade i fjol till 120 i år. Givetvis handlar det om samarbetet över gränsen och det är kul att det fungerar.
Finns det någon dröm om att det här ska bli ett a-lag i slutändan?
– I dag är det uteslutande en ungdomshockeyföreningen. Det står också i vår filosofi att vi ska ha lag upp till J18. Vi kanske kan i framtiden starta ett samarbete med Haparanda Hockey som spelar i tvåan, men min egen målsättning är att se till att killarna och tjejerna kan spela hockey så länge som möjligt.
Så det finns ingen dröm att ni så småningom startar ett nytt Asplöven här i Haparanda?
– Nej absolut inte, för vi är till för ungdomarna.
Den hockeyfeber som fanns i Haparanda under tiden Asplöven spelade i hockeyallsvenskan finns givetvis inte kvar, men suget efter hockey bland ungdomarna finns kvar enligt Haara.
– Jag upplever det som en boom under tiden laget fanns och Asplöven bidrog till hausse bland ungdomarna i Haparanda. Men när Asplöven försvann så tycker jag att ungdomarna till stor del stannade kvar inom hockeyn.
Kan det i framtiden bli svårt att låta bli att dra igång ett a-lag om ni har ett bra J20-lag?
– Det får vi väl se då. Det krävs ganska mycket av en föreningen att dra igång en seniorverksamhet och det har ännu inte varit uppe för diskussion. Vi får väl se hur det utvecklas.
Vad är det kortsiktiga målet?
– Det är att alla barn som vill spela hockey ska få möjligheten att spela. Tittar vi på U14 som kommer under U16 så är det uttalat att alla spelare ska få lika mycket istid för det är ingen som i dag vet vem som kommer att få den mest positiva utvecklingen.