Hockeyettans ordförande anser att serien är yrkesmässig, på grund av höga omsättningen. Kalix Hockey vill också fortsätta spela.
Riksidrottsförbundet menar att majoriteten av spelarna ska ha sporten som huvudsysselsättning för att serien ska få spelas vidare. Det här är ett villkor som inte någon av norrbottniska klubbarna i hockeyettan uppfyller.
I hockeyettanlagen har många spelare ersättning utöver sina civila arbeten, en del har ersättning som skulle kunna motsvara en heltidstjänst. Men få lever på att spela hockey.
Boden Hockey är en av få föreningar i ATG hockeyettan norra som uppger att de har heltidsanställda spelare. Men merparten har andra jobb som sin huvudsakliga sysselsättning, uppger föreningen. I Kiruna IF:s trupp har två av 21 spelare ishockey som huvudsysselsättning enligt ordföranden.
I Kalix, Piteå och Kiruna AIF är det inte en enda spelare. Detsamma gäller Teg, Vännäs, Örnsköldsvik, Sundsvall och Lejon.
Efter en rundringning bland alla klubbar i norra hockeyettan är det bara en förening som påstår att runt hälften av spelarna i laget har hockey som huvudsysselsättning: Östersunds IK.
Flera av klubbarna tycker ändå att hockeyförbundet gör rätt i att fortsätta, även om de själva inte klassas som yrkesmässiga.
– Jag tycker att det är rimligt att spela vidare när de flesta kan erbjuda coronasäkra anläggningar, säger Kalixordföranden Johan Karlsson.
Även SK Lejon är positiv till att spela.
– Jag tycker att hockeyettan hör ihop så starkt med SHL och hockeyallsvenskan i upp- och nedflyttningar, säger vice ordföranden Lars Westermark.
Det är däremot inte odelat positivt.
– Är det så viktigt att spela så att vi ska bryta mot restriktionerna? Jag tycker att vi måste ställa oss den frågan i alla fall.
Så säger Vännäs ordförande, Fredrik Lindgren.
Boden Hockey är en av få klubbar i hockeyettan norra som faktiskt har spelare med hockey som huvudsysselsättning.
Boden Hockey har sedan tidigare en rättslig tvist med hockeyettan. Inte heller i den här frågan drar föreningarna jämnt.
Bodens ordförande anser att hockeyettan borde pausas så länge det ändå inte kan vara någon publik. En förening som Boden Hockey, som har satsat på spelare med heltidsersättning, drabbas extra hårt när de förlorar så viktiga intäkter.
– Med publiktaket är det ganska värdelöst att spela vidare egentligen. Jag förstår om hockeyettan vill köra vidare, de har säkert åtaganden mot ATG och så vidare. Men jag tror att det skulle rädda många föreningar att stoppa nu, säger Markus Lindström.
Och om du tänker på smittskyddsperspektivet?
– Om det bara ska tillåtas åtta personer vid sammankomster? I ett hockeylag är det långt fler än så.
Kiruna IF
Precis som vem som helst vill hockeyspelare också behålla sina jobb. I hockeyettan finns det anställda spelare. Frågan är bara hur många?
Enligt Hockeyettans ordförande Ronnie Glysing ska hockeyettan, om alla 46 klubbar räknas in, ses som yrkesmässig.
– Merparten av medlemsföreningarna bedriver en yrkesmässig idrott och befinner sig på nationell elitnivå, säger Glysing.
Medan en klubb som Vännäs enligt egna ordföranden har en genomsnittsersättning på omkring 2 000 kronor ska hockeyettan ha cirka 850 spelare och ledare med ishockey som sitt huvudsakliga yrke med snittlönekostnad på 22 000 kronor per månad. Det här hävdar Ronnie Glysing.
– Hockeyettans medlemsföreningar omsätter ungefär 376 miljoner kronor och ungefär 40 procent består av lön och sociala kostnader.
Så även om norra serien inte uppfyller kraven så pausas inte den så länge södra, östra och västra serien kan spelas.