Vår genomgång av Luleå Hockey visar att fjorton spelare från de egna juniorleden har etablerat sig i A-laget under de senaste tio säsongerna. Det är ungefär där Luleå Hockey vill ligga. Sju av spelarna är norrbottningar.
– Under våra år har vi sagt att kan vi signa en, alternativt kanske till och med två juniorer, till varje säsong så är det en bra målsättning. Sen försöker vi hela tiden utvärdera och förbättra vår ungdoms- och juniorverksamhet hela tiden. Och ganska nyligen har vi tillsatt (Karl) Fabricius som utvecklingschef, det är en väg att försöka hitta ytterligare utvecklingsområden med hans ögon. Men kan vi signa med en junior per säsong så är det en ganska bra måttstock, säger Stefan ”Skuggan” Nilsson.
Är det tillräckligt bra att ha fått fram sju norrbottningar på tio säsonger?
– Nej, vi hade givetvis önskat fler. Både när vi ser till att när vi ska rekrytera in till vårt hockeygymnasium NIU (nationellt godkänd idrottsutbildning) så hade vi givetvis velat ha så många som möjligt som har en lokal förankring kring Luleå och Norrbotten. Det är absolut så, det är en målsättning att vi ska så många som möjligt härifrån.
Stefan ”Skuggan” Nilsson har varit med hela vägen i ett drygt decennium i Luleå Hockey. Han projektanställdes 2010 som sportansvarig för junior- och ungdomssidan i Luleå Hockey. Året efter anställdes Nilsson i samma roll och Ulf Engman blev utvecklingschef. Under säsongen 2016/17 blev ”Skuggan” i stället sportchef i klubben. Engman tillträdde som assisterande sportchef i januari 2017.
När ”Skuggan” själv spelade var det väldigt många i Luleå Hockey som var norrbottningar. Nu ser hockeyvärlden lite annorlunda ut.
– Det kanske inte går att jämföra rakt av. Vi har väl märkt, och det gjorde vi redan för tolv år sedan när jag och Engman började, att vi har en utmaning och att vi behöver förbättra och stärka upp. Inte bara i Luleå utan försöka jobba aktivt med att Norrbotten får en bra verksamhet. Så det är klart att det är glädjande att Norrbotten vinner TV-pucken med 07-orna och vi ser att det är en stark årgång. Det är kul att se.
Räcker det med fyra norrbottningar för att vara Norrbottens lag? Skellefteå har fyra, eller fem om man räknar utlånade Simon Robertsson.
– Det är viktigt att säga att vi har 13 konkurrenter i SHL, vi har inte en konkurrent utan det är 13. Men ser vi till oss själva så såg vi redan för många år sedan att vi behöver få upp verksamheten generellt i Norrbotten så att vi genererar fler killar till vårt herrlag. Sen vet vi att duktiga spelare tar sig vidare också och det har vi varit duktiga på andra sidan just att vi senaste åren skickat i väg fem spelare till NHL. Då blir de ju för bra för att vara kvar här, säger ”Skuggan” och fortsätter:
– Vi hade gärna sett att Isac Lundeström och Nils Lundkvist spelat i vårt lag, men de har gjort det så bra att de tar sig i väg. Det finns också den sidan av det, men givetvis hade vi velat ha fler med lokal anknytning till laget. Men det är också så att vi har ett SHL-lag som ska prestera och då kan vi inte bara gå på att man är norrbottning.
Går det att göra mer för att hitta talangerna ute i hela länet? Supertalangen Axel Sandin-Pellikka hamnade i Skellefteå.
– Det är klart att sett från vår sida så är det olyckligt att han spelar där och jag vill inte gå in på detaljerna i det. Men i stort sett så tycker jag att vi är bra på att ha kontakt med klubbarna i Norrbotten och de talanger som finns där ska definitivt gå via vårt gymnasium och förhoppningsvis upp i vårt herrlag. Så jag tycker att vi har varit duktiga på det generellt med Pellikka som ett undantag.
Luleå Hockey har som klubb mer pengar nu än för tio år sedan. Är ni mindre beroende av att få fram egna spelare?
– Nej, det ser vi absolut inte. Om man nu ser till den här säsongen så har vi verkligen gjort allt både inför säsongen och under säsongen att för att skriva med Dans Locmelis (som bestämt sig för att gå på college nästa säsong och därför inte får spela proffshockey) som har gjort resan genom våra juniorlag och gör det fantastiskt i J20-laget nu. Det är en sån kille som vi känner absolut hade kunnat spela i vårt herrlag och gjort bra ifrån sig. Det är fortsatt lika viktigt även om lönebudgeten, inte bara för oss utan för de flesta SHL-lagen, går uppåt, säger ”Skuggan” och fortsätter:
– Det är fortsatt lika viktigt att ha unga killar som kommer fram, inte bara utifrån en ekonomisk aspekt, utan även för att hitta en bra dynamik i gruppen med yngre killar mixat med äldre rutinerade killar. Det är viktigt i många avseenden.
När det blir lite färre egna produkter som lyfts upp, vad skickar det då för signaler?
– Det är inte optimalt att vi inte har juniorer som får möjligheten eller tar möjligheten. Men jag tycker ändå att sett över om man bara backar fem år så har vi signat någon spelare (till ett SHL-kontrakt) varje år. Vi har haft juniorspelare med i trupperna i hyfsat stor utsträckning. Det är egentligen i år, om vi nu ska bortse från Dans, som vi ändå sett skulle verkligen gå in i truppen, som det dippar lite grann. Dels på att vi inte har signat någon, det är inga juniorer med i truppen och det är färre norrbottningar. Så blir det också i ett läge där laget och vi är i ett ansträngt läge. Jag vet inte om det är rättvist att ta upp juniorer i det här läget. Inte så att de ska lösa det, men det blir svårare.
Saknar ni Asplöven som allsvensk klubb att kunna ha ett utbyte med och kunna skicka juniorer till?
– Ja, det hade varit positivt att ha en allsvensk klubb i Norrbotten. Det tror jag hade varit bra för oss och det hade varit bra för Norrbotten. Så det hoppas vi att vi har här i framtiden.
Men man har inga planer på att samarbeta med en allsvensk klubb.
– Det finns ett problem i att på något sätt ha ett avtal eller på något sätt vara samarbetspartner med en allsvensk klubb. Det blir väldigt sällan att det matchar det som de söker vid tillfället. De söker en forward, men vi har inga forwards. Vi har kanske en back som vi vill låna ut. De flesta SHL-klubbarna jobbar på liknande sätt. Man försöker hitta en allsvensk klubb som vid tillfället har utrymme och behov av just den spelaren.
Urban Wikberg har nyligen slutat som ansvarig för juniorverksamheten i Luleå Hockey. Han har inte velat uttala sig om varför han slutade. Vad är din syn på varför han lämnar sitt jobb?
– Jag ska inte ta det. Den frågan måste han äga. Vi har under en ganska lång tid planerat för hur vi vill att vår ungdomsverksamhet ska se ut utifrån att vi vet att Helge (Lauritsen, ungdomsansvarig) kommer att gå i pension i slutet av det här året. Där börjar vi spåna i hur vi vill jobba med junior- och ungdomsverksamheten. Det föll väl in i att hitta en utvecklingschef som hade ansvar för både junior- och ungdomsdelen i stora utvecklingsfrågor. När Kalle (Fabricius) visade sig vara väldigt intresserad så kändes det helt rätt. I samband med det så valde Urban att kliva av. Men mer exakt varför, det får Urban själv uttala sig om.
Har det funnits meningsskiljaktigheter mellan Urban och er i den sportsliga ledningen?
– Absolut inte. I det stora hela så tycker vi att Urban har gjort ett jättebra jobb. Som vi har varit inne på så gör våra juniorlag bra ifrån sig. Från vår sida fanns det inget sånt.
Thomas ”Bulan” Berglunds SHL-lag ska gå för att vinna matcher. ”Skuggan” och Ulf Engman ska ha fokus både på en pågående säsong och nästa års trupp. Frågan är hur man balanserar det.
– Våra coacher på herrsidan är ju här och nu och ska vinna matchen i kväll. Efter det så är det en ny förberedelse. De har ju verkligen här och nu-tänk. Då blir min och Engmans uppgift att någonstans lyfta blicken lite grann och se ett större perspektiv vad det gäller lagbygget och när det gäller planering av kommande säsong. Där tycker jag vi har en väldigt bra dialog internt om hur vi hittar vägar.
Nu är slutspelsplatsen klar, men det har varit en svårare säsong än väntat.
– Säsongen i år har varit väldigt ansträngd så det blir mer fokus på här och nu än framtiden. Vi måste ju se nästa säsong och vi måste planera för det också parallellt med att vi ska avsluta den här säsongen på så bra sätt som möjligt. Det är en ständig balans i var man lägger energi och fokus.
I samband med den här serien har vi sökt Urban Wikberg, men han vill för tillfället inte prata om varför han lämnade Luleå Hockey.
LÄS MER: Spela juniorer – vanligaste kritiken Luleåtränaren får
Fakta
För att sätta Luleås siffror i kontext har vi kollat hur det ser ut i fem andra SHL-klubbar.
Växjö som är känt för att till stor del värva spelare. Skellefteå och Frölunda som satsar på att få fram och utveckla spelare, samtidigt som man även värvar toppnamn. Färjestad som satsar hårt både på toppnamn och hemvändare, men som alltid har många värmlänningar i truppen. Brynäs som är en storklubb som har svårt att hitta rätt spår igen.
Senaste tio åren:
Frölunda:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 23.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-matcher: 106.
Skellefteå:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 20.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-mather: 96.
Brynäs:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 20.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-matcher: 74.
Färjestad:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 19.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-matcher: 85.
Luleå Hockey:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 14.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-mather: 80.
Växjö:
Spelare från juniorverksamheten som etablerat sig i SHL-laget: 13.
Antal juniorer som noterats för en eller flera SHL-matcher: 56.
År för år
Antal norrbottningar i Luleå Hockeys trupp de senaste tio säsongerna
2013/14: Antal norrbottningar i truppen: 10
2014/15: Antal norrbottningar i truppen: 12
2015/16: Antal norrbottningar i truppen: 8
2016/2017: Antal norrbottningar i truppen: 10
2017/18: Antal norrbottningar i truppen: 13
2018/19: Antal norrbottningar i truppen: 13
2019/20: Antal norrbottningar i truppen: 12
2020/21: Antal norrbottningar i truppen: 10
2021/22: Antal norrbottningar i truppen: 7
2022/2023: Antal norrbottningar i truppen: 4