Det är den kände kommentatorn Niklas Holmgren som bjudit in hockeyexperten och målvaktstränaren Erik Granqvist till sin podcast Holmgren Möter.
I ett långt samtal berättar Granqvist om uppväxten i Boden, åren på hockeygymnasiet i Luleå, de åtta säsongerna som reservmålvakt för Luleå Hockey och hans synproblem som försvårade hans karriär.
De sista tre säsongerna fick Granqvist agera reserv bakom Jarmo Myllys. Bara att få studera världsmålvakten Myllys på nära håll var speciellt för Granqvist.
– Han hade speciella ritualer och alltid när man kom till träningen stod Jarmo och kastade pil. Det var hans uppvärmning – pilkastning. Det fanns en darttavla där i ett relaxrum där han stod och kastade pil. Dagens målvakter stretchar ju mycket och jonglerar med bollar men Jarmo kastade pil. Sedan sprejade han sin plock med handbollssprej och klister för att greppa klubban bättre, berättar Granqvist.
Under träningarna kunde Myllys vara aningen loj men när det var match gick han in i sin egen bubbla.
– Han gjorde alltid samma grejer och lade plocken, stöten och klubban framför sig. Man fick inte röra hans grejer och han var pedant. På uppvärmningarna kunde han inte ta en puck och då kom Lasse Modig och sa: "Grana, bli lite aggressiv. Vi kommer behöva dig i dag för Jarmo tar inte en puck". Vänta tills matchen börjar för han hade en sådan enorm spelförståelse, säger Granqvist.
Efter silversäsongen 1996-97 lämnade Granqvist Luleå och flyttade till Nyköping där det bara blev nio matcher.
– Jag levde ett ganska härligt liv där i Luleå. Vi skrev en bok jag och Robert Nordberg. Vi hade ett rockband, Ebba Blitz, som var ute på turné. Vi startade en detektivbyrå. Vi var experter på otrohet (skratt) och aktiverade oss på något sätt. Det var ett så jäkla härligt gäng att vara med och vi hade så ruskigt roligt utanför isen och där var Jarmo också med, säger Granqvist.