Ronnie Glysing kommer ut från rättssalen i Svea hovrätt och ger Sporten en längre intervju om den pågående konflikten med Boden Hockey.
Han har precis gett sin syn på avtalsbrottet Boden Hockey är skyldiga till och som nu tas upp på nytt då Boden klandrar den första skiljedomen.
– Vår förhoppning är att vi skulle ha kommit överens för länge, längesedan. Det känns lite onödigt att det ska behöva gå så här långt men nu är det som det är och vi får leva med det, säger han.
Hockeyettan AB har begärt Boden i konkurs, vad säger du om det?
– Det har vi gjort. Vår uppfattning är att de är på obestånd och då agerar man på det sättet.
Ligaorganisationen begär klubben i konkurs, hur känns egentligen det?
– Det är klart det inte är speciellt roligt. Vi har försökt komma överens men vi har så vitt skilda åsikter. Det här är en grundläggande fråga som engagerat stora delar av ishockeyn och jag tror att vi har en majoritet av alla idrottsföreningar på vår sida. Man måste stå upp för den här ligamodellen och är det så att man inte vill göra det då står det fritt att inte spela förbundsserien.
Boden Hockey säger att de har visat att de har pengarna, men inte vill betala innan ärendet är avgjort i Svea hovrätt. Hur ser du på det?
– De har skickat underlag och vi har tittat på det, men jag har inga kommentarer till det.
Hur tänker du själv kring din egen framtid? Extrainsatt årsmöte 22 januari.
– Det får vi se. Jag är vald utav föreningarna, tio gånger till och med, och då ska man också känna till att jag inte ställde upp för omval det här året men det var ingen annan som ville gå in med tanke på den pågående processen. Då övertalades jag att vara kvar.
Hur tänker du kring kritiken som varit mot dig?
– Boden har riktat kritik och någon klubb till, men överlag har jag bara fått goda synpunkter och hejarop från väldigt många. Vi har gjort ett fantastiskt arbete under alla år. Vi började med noll och har kunnat paketera de här 56 klubbarna som var från början när vi startade och i dag är 40, säger han.
Behöver Hockeyettan förändras eller hur ser du på framtiden?
– Det är upp till medlemmarna att tala om det.
Hur ser du på de bojkottade matcherna?
– Det har inte varit några bojkottade matcher. Det har varit framflyttade. Det är föreningarna själva som fattat de besluten mot bakgrund av ekonomiskt grund. De ansåg att de förlorade pengar på det, så det var upp till dem. Vi har inte varit delaktiga i det.
Under förhandlingen sa du att det nya ATG-avtalet gjort att intäkterna gått från 4 miljoner till 14. En del av kritiken som funnits är att ligaorganisationen inte är transparent, vad tycker du om det?
– Alla medlemsföreningar som varit med på årsmötet och tagit del av våra verksamhetsberättelser och årsredovisningar har fått se precis hur intäkterna ser ut och hur vi ska fördela pengarna. När man säger att det inte är transparens – det är inte sant. Det finns protokoll som är godkända av samtliga och en budget. Alla har varit klart medvetna och att då säga att vi inte har varit transparenta och ingen vet hur mycket pengar det handlar om – det är inte sant. Jag förstår det inte.
ATG-avtalet är hemligt.
– Om de har begärt att det ska vara sekretessbelagt måste vi acceptera det.
Varför tror du dessa synpunkter finns?
– Det är bara påhitt. Här har du utfall och budget 2021, säger Glysing och tar fram en broschyr från väskan.
– Vi kan inte vara tydligare. Vi har fått mandat av alla andra föreningar att driva den här processen. Det här är inga hemligheter för oss.
Under förhandlingen berättade Joakim Svensson, tidigare ordförande i Boden och numera marknadsansvarig, om avtalen med ligan som de anser är ofördelaktiga.
– Boden hade redan sålt för 460 000 själva och vi skulle få 30 000 i avtalet. Enbart mittcirkeln i Boden får vi nästan 300 000 för. Nu pratar jag bara marknadsföringsplatser, säger han och fortsätter:
– Det är därför det här inte flyger, det är för dåligt betalt. I Hockeyettan finns 6-7 klubbar, där Boden är av dessa, som har publik och intäkter på över 10 miljoner, medan de minsta klubbar knappt har 50 i publiken. Jag tror avtalet ger 230 000 kronor och för en liten klubb som inte har publik kan det vara den största ersättningen men för Boden är det långt därifrån.
Ekonomiska utdelningen blev sämre för Boden när det gick upp till Hockeyettan, berättar Svensson.
– 30 procent sämre blev det ungefär första året, säger Svensson.
Ronnie Glysing menar att Boden själv har valt sin väg att gå.
– Om de hade varit med i Hockeyettan hade de fått mellan 300 000-700 000 beroende på hur långt de går sportsligt. Förlorar de pengarna är det beslut de tagit själva och det kan inte vi lastas för det, säger han och fortsätter:
– Vi är Sveriges bredaste och mest engagerande liga. Vi har klubbar som omsätter 4 miljoner och de som omsätter 20 miljoner, det är klart det är skillnad. Så är det i Hockeyallsvenskan också.
Kan du förstå argumentet att Boden tycker att avtalet är för dåligt?
– Nej, det gör jag faktiskt inte. Inte när man är med i en serie och organisation. Alla föreningar bygger på demokrati och solidaritet och lojala medlemsföreningar. Utan att alla är solidariska blir det ingen förening.
Till sist, något du vill tillägga?
– Ja, jag hoppas att det här snart är över så vi kan gå vidare. Jag tycker det är tråkigt för Boden är en intressant förening på en intressant plats och som har mycket publik. Det är precis det som bidrar till det Hockeyettan står för – Sveriges mest engagerade hockeyliga.
Och nu kan klubben gå i konkurs?
– Så kan det bli.
Förhandlingarna fortsätter i Svea hovrätt den 18 januari. Dom väntas komma fyra till sex veckor senare.