Det finns fyra hockeyföreningar i Luleå som har lag på ungdomssidan. Men både Brooklyn och Antnäs, som samarbetar med varandra, och Sunderby SK har svårt att få ihop lag i vissa ålderskullar.
– Det här är en allvarlig sak. Vi har snart varken lag eller utövare utanför Luleå Hockey, i en stad som ändå har 70 000 invånare, säger André Samuelsson.
Han är idrottskonsulent vid Sisu Idrottsutbildarna. Han säger också att såväl ishockeyn i synnerhet som idrotten i stort har ett stort problem: Många barn slutar med sin idrott efter elva års ålder.
Det finns så klart ett stort antal förklaringar till det. En är att barn och ungdomar känner sig pressade.
Där har Sisu och Norrbottens ishockeyförbund tagit fram en utbildning som riktar sig till föräldrar som har hockeyspelande barn.
– Norrbottens ishockeyförbund har fått förfrågningar från föräldrar och föreningar om att få ett utbildningspaket, om vad det innebär att vara ishockeyförälder. Vi har haft en viss problematik med uppträdandet kring ishockeymatcher. Man har också sett att barn känner sig pressade av vuxna och föräldrar, säger André Samuelsson.
Den framtagna föräldrautbildningen består av två block. Det ena rör barn upp till tolv års ålder. Det andra utbildningsblocket riktar sig till de med ishockeyspelande barn mellan 13 och 16 år.
– I den yngre modulen handlar det mer allmänt om de förändringar som sker inom ishockeyn och vilken miljö vi vill skapa. Utbildningen för föräldrar med äldre barn handlar mer om vad som sker när kraven ökar och vad som händer i de här åldrarna från 13-16 år, säger André Samuelsson och fortsätter:
– Utbildningen ger tips om hur man som förälder kan vara stöttande när det kan vara tungt att gå i skolan, eller när det är kärlekslivet som tar mycket energi och kraft. Tonåringar kan må dåligt. Någonstans måste ishockeyn vara rolig då – inte ett krav. Trots allt är det bara någon procent som når eliten.
Just detta, att enbart någon procent når eliten, är en sak som André Samuelsson betonar:
– Jag är starkt övertygad om att ifall du har kul, om du känner ett intresse av att åka på träning och hålla på med din idrott, så kommer du lägga ner tid utanför den ordinarie träningen. Det kommer bidra till din utveckling. Känner dy press, om det är jobbigt att träna mycket eller om det blir kravfullt, så kommer du inte hålla på med sporten utanför den ordinarie verksamheten. Då är det väldigt svårt att nå långt. Sedan är det trots allt så att 98 procent av de som når U18 kommer spela breddishockey eller på en lägre nivå. De kommer inte livnära sig på sin idrott.
Och det vill ni att föräldrarna ska vara medvetna om?
– Ja, precis. Det är det egna drivet som ofta är helt avgörande för hur långt de tar sig. Inte föräldrarnas engagemang.
Är det föräldrar generellt eller föräldrar som är tränare som kan ta del av utbildningen?
– Det är framför allt föräldrar vi riktar oss till, de som har hand om barnen utanför idrotten och ishockey.
Hur stort är problemet med att barn och ungdomar känner sig pressade?
– Det finns undersökningar och forskning som visar att var femte ungdom känner press från föräldern i samband med idrottande. Inom ishockeyn är den siffran ännu större. Jag vet ingen exakt siffra, men ishockeyn har inte varit en sport som legat bra till här.
En förhoppning är också att utbildade föräldrar behandlar ledare och domare bättre.
– Uppträdande i samband med träningar och matcher har gjort att det blivit svårare att behålla ledare och domare. Det är kanske det största hotet. För om vi inte har funktionärer och duktiga ledare som utvecklar våra ungdomar så är något ruskigt fel.
André Samuelsson avslutar sedan:
– Vi vill nå de många positiva förebilder som finns där ute, men som kanske gör det i det tysta.