Matchen mellan Kiruna AIF och Kiruna IF är ingen vanlig match. Åtminstone inte för den som är klackledare.
– Antingen blir det segeröl eller gravöl, säger Kalle Jakobsson direkt när sporten frågar om matchen.
Är den så viktig?
– Den är ju det, slår han fast bestämt.
AIF är en klubb vars fans likt klubben återvänt sedan tre år tillbaka. Och den klassiska arbetarklubben som tidigare såg sig som lillebror gör även det i nutid, om än på ett annat sätt.
– Kiruna IF har mer rutin är vad AIF har men jag tror det blir jämt. Vi är nykomlingar och har ingenting att förlora. Det är mer vi supportrar som har mer att förlora än spelarna egentligen.
Hur länge är har du längtat efter det här mötet?
– Sen det startade igen. Men nu när det närmare sig har man fjärilar i magen. Jag har fan inte ens kunnat käka idag. Jag går bara och tänker på resultatet. Antingen får man fira eller så blir det en massa pikar av kompisarna. Min bästa kompis är den största av alla ripjägarna. Han kallar ju en för medlem i sekten och allt sånt där. Ska du sektmöte och sådär men ah. De har väl uppladdning på leklandet eller något, säger Kalle om IF:s klack men gläds åt det i nästa andetag.
– Det är ett intresse i alla fall i stan nu. Även om det är smågrabbar är det viktigt. Det snackas hockey nu igen. Även om det inte alltid är positivt så är det ändå snack.
Vad är det som inte är positivt?
– Folk säger ju att det inte fungerar med två lag i ettan med sponsorer och ungdomsverksamhet. Det visar sig. Det kanske blir ett lag bara men det finns även dem som tror att det fungerar med två lag. Det blir fullsatt idag till exempel. Det är inte ofta då blir det mer pengar till klubbarna plus en resa mindre men jag vet inte, säger Snoddas Army-ledaren.