Vi knackar på hos Jacob Hansson Geidons jobb strax före lunch. Tidigare under karriären var det bara ishockey som gällde från skåningen från Viken i Helsingborgs kommun.
Nu kombinerar han ishockeyn med sitt jobb på en av Kirunas banker.
– Jag hjälper folk med deras placeringar, investeringar och lån, säger Hansson Geidon.
Men vägen till ett jobb har inte varit spikrak för honom.
– Som så många andra hockeyspelare hade jag ingenting att falla tillbaka på. När jag växte upp så var det inte så mycket prio på skolan utan allt handlade om ishockey, säger han och fortsätter:
– Licenserna jag har i dag har jag skaffat mig genom jobbet. Det är väl kanske första gången i mitt liv som jag har pluggat.
Har det varit jobbigt att inte ha kunskaperna i grunden?
– Nej det skulle jag inte vilja säga. Det jobbiga i sig har väl varit känslan av att inte ha något att falla tillbaka på. Jag brukar skämta och säga att jag egentligen är ganska så smart – i alla fall när jag tycker att något är roligt. Att plugga till licenserna var roligt och intressant.
Under karriären så har han inte ägnat så mycket tid till att fundera på ett liv efter ishockey – men han har blivit påmind om vikten av att ha något att falla tillbaka på.
– Mina föräldrar och då kanske främst min pappa har tryckt på. I grunden handlar det så klart om att han bryr sig, men också en påminnelse om att hockeyn inte vara för evigt.
Brukar du fundera över om jobb kombinerat med hockeyn fungerar?
– Många gånger. Det grundar sig i ett dåligt samvete över att ishockeyn påverkar jobbet lite för mycket. Det sliter att åka på långa resor och sedan jobba dagen efter. För de absolut flesta är det en förutsättning att jobba för att det ska fungera.
Tidigt i karriären så spelade Jacob Hansson Geidon i Rögles framgångsrika juniorlag. Under ett och samma år var han med i J18-laget som tog SM-guld samt J20-laget som tog brons. I det laget finns ett flertal spelare som i dag är stjärnor, till exempel Daniel Zaar, Niklas Hansson, Nick Sörensen och Hampus Lindholm.
Var det en viktig merit att ingå i ett lag som vann SM-guld?
– Inte alls skulle jag vilja säga nu. Det var väl bara roligt.
Har du kvar medaljen?
– Ingen aning faktiskt. Mamma har nog den någonstans där hemma, skrattar han.
Hur länge levde drömmen om att kunna försörja sig på sin ishockey?
– Den försvann nog ganska tidigt. Jag hade så pass många skador som ung jag var ganska less på ishockeyn då och tänkte faktiskt sluta spela.
Han kom till Kiruna drygt 20 år gammal, men efter två säsonger så flyttade han igen. Första anhalten blev Örnsköldsvik fast där blev han inte kvar länge. Efter fem matcher så flyttade han hem till Skåne igen.
Men året efter gick flyttlasset tillbaka till gruvmetropolen Kiruna och nu sju säsonger senare bor han fortfarande kvar. En anledning är tryggheten förklarar Kirunaspelaren.
– Mina föräldrar tappade hakan när jag sa att man inte behöver låsa ytterdörren här eller att man kan lämna bilen igång. Det hade aldrig gått att göra hemma i Helsingborg.
I övrigt så kan han inte riktigt sätta fingret på varför han har blivit Kirunabo.
– Jag tycker att fiska är kul, men jag är så satans less på myggen. Jag har provat ge mig på längdåkning, men det är inget som fastnade.
Att vara ishockeyspelare i Kiruna innebär många mil och många timmar i buss varje säsong – men att det skulle vara ett stort problem slår Hansson Geidon ifrån sig.
– Jag gillar att resa till bortamatch i alla fall resorna ner. Det är socialt att få snacka skit med grabbarna, men hemresorna är slitsamma eftersom att man är tillbaka på nätterna eller mornarna.
Vad kommer du göra när du lägger av med hockey?
– Vi brukar skämta lite i laget om att bli domare när man slutar för de tjänar ju ganska bra.Att jag skulle stanna inom hockeyn är nog inte helt otroligt, men som vad vet jag inte.
Hade du utan hockey kunnat hamna i Kiruna?
– Det hade aldrig hänt – jag har i alla fall svårt att se vad som hade kunnat få mig att flytta hit.
Han har fortfarande fyra säsonger kvar på sitt kontrakt och han ser ännu inte slutet på ishockeykarriären.
– Jag vill inte sitta om ett par år och tänka "Va fan slutade jag för". Så länge jag tycker det är kul och så länge jag kan bidra vill jag fortsätta spela hockey, säger Jacob Hansson Geidon.