Matilda Mattsson står framför den 100 ton tunga dumpern som är hennes arbetsplats.
För hon spelar ju innebandy i Pajala IF i det lag som kom trea i division 1 förra säsongen, precis under kvalstrecket. Matilda Mattsson är målvakt och hon spelade 13 av 18 matcher den gångna säsongen. Orsaken till att hon missade några matcher är krock med jobbet. Och det är på arbetsplatsen vi träffar henne.
Dagen till ära studsar solen på det blåa anrikningsverket i Kaunisvaara och lyser upp vägen mot den lilla röda baracken där Matilda Mattsson hämtar nyckeln till den enda trucken på parkeringen. Det är mitt i första arbetslagets pass och Matilda har ännu inte löst av de som redan jobbar.
Hon spatserar fram genom grovsteniga vägen och kliver sen upp för den lertäckta, gula jätten på sisådär 100 ton.
Det går bra nu. Men första gången var det något av en fasa.
– Jag hade inte så bra koll på hur de såg ut, jag hade ju aldrig sett någon tidigare. Det är klart jag var nervös, det blev lite darrigt.
I den här enorma trucken som ändå anses vara liten i sammanhanget, en Caterpillar 777, börjar Mattsson dagen med att köra ner i dagbrottet. Där får hon trucken lastad med malm och gråberg.
– Jag sätter mig som bara i trucken och sen säger de vart jag ska köra och om det är malm och vilken malm det är eller om det bara är gråberg. Sen får vi instruktioner om var vi ska tippa och så håller vi på hela dagen.
Hon vet hur dagarna kommer att se ut. Men hon trivs.
– Det är kollegorna som gör allt, att det blir kul.
Matilda Mattsson blev gruvarbetare trots att det aldrig riktigt var meningen.
Hon hade ju egentligen ingen tanke på att hamna i Tapuligruvan utanför Pajala. Men det blev så ändå.
– Jag hade verkligen ingen tanke på att börja här, men jag sökte mest för skoj skull och sen hamnade jag här.
Och hur går det att kombinera med innebandyn?
– Det gick bättre när jag bara jobbade dagtid. Nu missar jag varannan helg om vi har bortamatcher, på hemmamatcherna brukar Jörgen (Eriksson, tränare) ändå kunna planera in efter mina arbetstider eftersom jag ändå är målvakt och vi inte har så många målisar.
Pajala IF fick en nystart 2016/17 när laget vann division 1, följde upp det med två raka andraplatser och en fjärdeplats 2019/20. Sedan kom pandemiuppehållet. Och förra säsongen började Pajala klättra i tabellen igen. Den här gången trea. Men siktet är högre ställt än så, säger Mattsson som redan har börjat tagga inför nästa säsong.
– Vi blev trea förra säsongen, men man önskar ju att vi hade kommit lite högre upp. Det är målet till nästa säsong. Eller det är alltid målet att vinna serien, men nu ska vi verkligen göra det.