Hemma är bäst

Att det blev Helsingborg och inte Plannja för Anders Rönndahl föll sig naturligt.  ? Jag har alltid sagt att jag vill spela i Helsingborg igen. Även om jag ibland saknar kompisarna och livet i Luleå har jag mina basketrötter här. Åren i Luleå resulterade i tre finaler och två SM-guld. 2001/02 års upplaga med Eddie Shannon, Josh Shoemaker och Jonas Larsson är sannolikt en av Plannjas starkaste genom tiderna.  ? Första SM-guldet var speciellt. Vi förlorade fjärde matchen i Scaniarinken efter att ha spelat riktigt dåligt och jag blev nästan orolig att det inte skulle hålla. Men när jag åkte förbi Delfinen dagen efter och såg köerna till biljettluckan visste jag att vi skulle ta det. Med ett snitt på 11 poäng per match och första SM-guldet bärgat kunde han gett sig ut i proffslivet redan då, men valde att stanna. Tuff konkurrens Säsongen därpå blev dock en besvikelse. Rönndahl hade tuff konkurrens på sin position i form av Kevin Frey. Poängsnittet mer än halverades och mästerskapet förlorades till Solna. Revanschlust var en stor anledning till varför han valde att stanna ytterligare en säsong. Något han inte ångrar idag.  ? Jag får fortfarande rysningar när jag tänker på Donald Williams skott över hela planen som avgjorde finalserien mot Norrköping. Statistiskt återställd och med ännu ett SM-guld var det så dags att prova på proffslivet. Efter en misslyckad try-out i Tyskland ringde förre lagkamraten Jonas Larsson och undrade om Rönndahl hade lust att komma till Besancon.  ? De var beredda att skriva på direkt. Fyra dagar senare var jag på plats i Frankrike. Bara att rulla in med spelarbussen i Paris inför första matchen var stort. Efteråt när vi åt middag på Champs Elyses kändes det verkligen som en dröm gick i uppfyllelse. Säsongen gick annars lite upp och ner. Mer tålamod i Sverige Laget hade en svacka i början på säsongen, framför allt spelade man dåligt på hemmaplan, vilket skapade oro i leden.  ? I Sverige har man mer tålamod än på kontinenten. När det går dåligt snackas det en hel del om vilka som håller måttet och inte. Det finns en tydlig turordning. Först ryker coachen, sedan amerikanerna och sist EU-spelarna. Besancon hade som målsättning att gå upp i Pro A. När man så småningom fick spelet att stämma var man nära avancemang, men åkte ut i semifinal.  ? Efter säsongen rensades det rejält. Bara en spelare fick förlängt kontrakt och både presidenten och coachstaben fick gå. Till och med på kansliet bytte man ut folk, säger Rönndahl som i somras passade på att gifta sig och åka på bröllopsresa jorden runt.  ? Där gick proffspengarna, skrattar Rönndahl som under några dagars stopp på Hawaii tvingades inse sina begränsningar.  ? Jag är förmodligen den sämsta surfaren i världen. Jag brukar inte ge upp, men jag kom inte upp på en enda våg. Min fru fick i alla fall sig ett gott skratt. Ingen bra start Helsingborg har börjat tveksamt. Hela fem förluster och bara en vinst så här långt.  ? Förutom bottennappet mot Södertälje i Täljehallen tycker jag vi hängt med bra. Vi har inte fått till det riktigt i slutet av matcherna. Importerna är som alltid viktiga. Vi har ersatt amerikanen Tim Washington med Jordan Harris och mot Plannja har vi fullt lag för första gången den här säsongen. Rönndahl själv har dock inlett starkt.  ? Jag har väl aldrig varit någon targetplayer. Jag har tagit mina öppna skott och gått på returerna. Att själv skapa mina lägen från dribbling har inte varit min stil. Men i år får jag ta mer ansvar offensivt och det är roligt. Plannja kommer till Helsingborg med två raka förluster i bagaget. För att slå Plannja måste man spela på topp, menar Rönndahl. Man har inte råd med några svackor.  ? Det är viktigt att vinna på hemmaplan. Vi kommer att vara förberedda, försäkrar Rönndahl innan han gör sig beredd att ta klivet över gatan.  ? En vit skjorta och en rosa tröja, säger han och ger sig sedan in i Stella McCartney-hysterin på H&M.