Dubbelt upp för systrarna Mattsson

Sista framträdandet i Norrbotten innan OS i Peking.  Då spände Gällivares Sofia Mattsson musklerna.  Enkel finalseger mot rumänskan Cristina Critoru.  - Inte helt omöjligt att hon tar medalj i OS, säger förbundskaptenen Patrik Jansson.

ARMKOPPLING. Johanna Mattsson har kopplat greppet på klubbkompisen Nanna Pedersen-Hyllegaard. Foto: JOAKIM NORDLUND

ARMKOPPLING. Johanna Mattsson har kopplat greppet på klubbkompisen Nanna Pedersen-Hyllegaard. Foto: JOAKIM NORDLUND

Foto:

HAPARANDA2007-12-03 01:45
18-åriga Sofia Mattsson från Gällivare är ett av Norrbottens stora OS-hopp. Den unga brottaren är en av tre som nominerats till OS i Peking och hon visade nu upp sig under helgens internationella brottningstävlingar i Haparanda. - Skoj att vara tillbaka. När vi var mindre tävlade vi här nästan varje helg men nu blir det bara en tävling per år som vi gör i Norrbotten och det blir den här, säger hon. I finalen i 48-kilosklassen ställdes hon mot rumänskan Cristina Critoru som bland annat har ett EM-brons på meritlistan. Taktiken var att undvika närkamp eftersom rumänskan är duktig på bland annat mara och kvarn. Bättre rent taktiskt
Hon lyckades hålla henne ifrån sig och första poängen kom efter ett dyk och andra kom efter en kontring när hennes motståndare försökte slå en mara. Tredje pinnen kom efter ett fotledsdyk. Sofia Mattsson vann också andra ronden och det var aldrig något snack var segern skulle hamna. - Vi har nyss varit i Japan i två veckor och jag har fått möta hur många brottare som helst och jag känner ändå att jag blivit bättre och utvecklats, säger hon. Vad har du blivit bättre på? - Det är framförallt den taktiska biten. Tidigare körde jag på direkt de blåste och då kunde nästan vad som helst hända. Patrik Jansson är förbundskapten för det svenska damlandslaget och han har följt Sofia under många år. Han imponerades av hennes brottning. - Det var aldrig något snack, hon var överlägsen. Det såg riktigt bra ut. Hon såg så fräsch ut efter matchen och hon hade full kontroll. Det blir färre och färre misstag så man märker att rutinen börja komma, säger han. Även storasyster Johanna Mattsson tävlade. Besvikelsen lever kvar
I finalmatchen i 55-kilosklassen mötte hon klubbkompisen Nanna Hyllegaard Pedersen. Efter en dryg minut ledde Johanna med fyra poäng och sedan kopplade hon ett grepp och sedan kunde hon trycka ned Nannas skuldror i mattan. - Jag tänkte att jag hela tiden skulle jaga poäng och sedan blev det fallseger av bara farten, säger Johanna. Besvikelsen över den uteblivna OS-platsen river fortfarande i henne. -Största besvikelsen har släppt, det gäller ju att se framåt. Men det är fortfarande något som jag tänker på, säger hon och fortsätter: - Det som har gjort mig mest besviken är inte att jag inte tog mig dit utan det är det att jag aldrig fick chansen att slåss om platsen. Förbundet skickade ut ett brev där man sa att det skulle bli uttagningstävlingar men sedan kom bara beskedet att förbundet istället nominerat tre brottare. EM är nya målet
Johannas huvudmål den här säsongen blir EM som går i Finland till våren. Cup Haparanda lockade 130 brottare från 13 olika nationer. Finalen i 120-kilosklassen höll absolut världsklass. Där ställdes den regerande olympiske mästaren Baroev Khasan, Ryssland, mot VM-trean Byers Dremiel, USA. Matchen blev jämn men Dremiel kunde till slut vinna. Bengt-Olov Innala i arrangörsstaben kunde blicka tillbaka på ett lyckat arrangemang. - En av de största cuperna på många, många år. Man får nog gå tillbaka 20 år för att finna så många deltagare. Det är också glädjande att se att så många kommer tillbaka. - Många nationslag har varit med sedan starten och det kan tyda på att de tycker om tävlingen och att de trivs här i Haparanda, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!