18 insläppta mål mot Skövde på bortaplan – och nu 16 insläppta mot topplaget Kristianstad i hemmaborgen.
Dessutom gör segern mot Lugi i början av månaden att Boden Handboll nu har tre raka segrar i ligaspelet.
Då är laget också uppe på slutspelsplats igen.
– Helt underbart. De har inte en chans i dag. Det är verkligen ett styrkebesked som heter duga. Det känns bara så naturligt och det känns som att det är så här bra vi hade kunnat vara hela säsongen, säger lagkaptenen Annica Ölén efter 24–16-segern.
Hon fortsätter:
– Det är det här vi har väntat på hela tiden och nu har det lossnat de här senaste matcherna.
16 insläppta mot serietrean.– Spelar man så här bra försvarsspel så. Sofie (Svarrer Hansen) sa att det var typ tråkigt att stå i mål sista kvarten, hon fick inte ett skott på sig. Det är ändå ett ganska bra betyg till oss där bak, att vi kämpar på rätt bra. Det är en försvarsmatch det här. Fy fan vad kul, så jävla roligt.
Varför har ni väntat så länge med det här?– Ja, säg det. Jag vet inte. Som sagt: Det är något vi har väntat på. Man har verkligen känt att vi har haft det inom oss, men det har inte kommit fram tidigare. Nu gör det det och då blir allting så jävla lätt.
Sen utvecklar Ölén:
– Vi har jobbat jättemycket med struktur och att försöka få en bra sådan i allt. I dag gör vi hela tiden det som vi är tillsagda att göra och då blir det så här bra. Vi har haft lite svårt med den strukturen och att ha det tålamodet och hålla sig till planen hela tiden.
Ni ligger på slutspelsplats med fyra omgångar kvar.– Jag hoppas vi tar oss dit – för jag har hört att allting kan hända i slutspel.
Ni har slagit trean och fyra i serien på hemmaplan senaste tiden.– Precis. Jag hoppas bara att vi verkligen kommer dit och får visa vad vi kan.
Tror du att nån är sugen på att möta er i ett eventuellt slutspel?– Nä. Jag tror inte att det är förstavalet man tar i alla fall. Dels för att det är ekonomiskt dyrt att åka upp hit – och det är en fördel för oss. Jag tror att de flesta tar ett lag där det är bra rent ekonomiskt också, säger Annica Ölén och analyserar vidare:
– Sen tror jag man tänker att det inte är så jävla kul att komma upp hit och spela, speciellt inte med den formen vi har här. Jag tror inte det är många lag som tror att det blir enkelt att åka upp till Boden och ta två poäng, inte som vi spelar nu.
Efter en kvart såg dock ut som att Annica Öléns match kunde vara över.
Då blev hon liggandes efter en smäll och tog sig mot den axel som hon har haft problem med under karriären.
Minuterna efter den nya segern berättar hon om situationen.
– Nä, men. Jag drar axeln lite grann ur led. Jag har problem med den och hon drar i den i samma veva som jag skjuter. Senaste tiden har jag haft ganska mycket känningar men när man spelar match har man väl typ aldrig ont. Man har så mycket adrenalin, säger Ölén och tillägger snabbt:
– Jag kommer nog ha ont i morgon istället.
Den gick ur led?– Den klickade ju som bara lite grann.
...bara lite.– Det är som ingen big deal för mig för jag är så van. Den bara som klickar lite grann. Den är opererad och håller sig på plats. Det ska nog ändå krävas ganska mycket för att man ska ge upp en sån här match.
Du så ut att ha ont.– Ja, det gör ju ont – men det går över jävligt fort också.
Vad gör sjukgymnasten som är framme hos dig, trycker han tillbaka den?– Nja, han försöker bara känna om den är på plats. Jag får som tillbaka den själv eftersom det händer titt som tätt. Men det är ingen fara, verkligen inte, säger Ölén, som inte hade några planer på att bryta matchen:
– Det brukar vara så ungefär för mig, att det är egen begravning som är enda giltiga frånvaron. Jag och Emmy (Nordmark) är väl lite småtjuriga i just det.