Framgångssagan med Montenegro i VM tog slut mot Frankrike i kvartsfinal.
Per Johansson, som tränar Boden Handboll till vardags, gjorde stora avtryck och lämnade mästerskapet med huvudet högt.
– Jag känner mig jättestolt, glad, nöjd och alla möjliga bra känslor. Trots att vi förlorade kvartsfinalen kände vi att det var vårt max. Det är en härlig känsla, säger Johansson.
Så sent som den 19 november blev officiellt att Johansson skulle leda Montenegro, men tränaren är van med korta och intensiva uppdrag. I våras ledde han storklubben CSM Bukarest i en månad.
– Det har varit ett speciellt uppdrag såklart men jag börjar få vana med korta jobb. Det jag lärde mig i Bukarest hade jag väldigt mycket nytta av i det här uppdraget.
På vilket sätt?
– Att komma in i en helt ny grupp som står inför en stor utmaning. Jag lärde mig hur jag ska attackera det och jag fick en bra start här också. Jag fick med mig Adi Vasile från Bukarest som assisterande och vi var synkade och kom igång bra, säger Johansson och fortsätter:
– Jag fick en otrolig bra kontakt med alla tjejer i laget och alla var med på tåget från börja. Det var en helt fantastisk grupp att jobba med.
Det måste vara en utmaning att få ihop en grupp så snabbt?
– Ja, det är det jag brinner för och känner att jag är ganska bra på. Jag fick självförtroende då jag kände att det vi gjorde fungerade. Då var det bara att tuta och köra jag tryckte på allt jag orkade. Det blev ett bra förhållande.
Under tiden har han fått flera erbjudanden från stora klubbar och andra landslag. Johansson har en klausul i kontraktet med Boden Handboll vilket innebär att han kan lämna för ett utländskt lag.
– Det är andra gången jag är på den stora scenen och folk verkar tycka att jag gör ett bra jobb. Det känns hedrande. Det är några av världens bästa klubblag som åter igen vill ha mig och det känns skönt i hjärtat, säger 47-åringen från Uddevalla.
Samtidigt öppnar han för en fortsättning med Montenegro.
– Det gör jag. Vi har inte hunnit prata om framtiden än men jag har fått indikationer på att de och spelarna är nöjda. Presidenten ser det här som en framgång och det gör jag också. Jag skulle jättegärna vilja fortsätta jobba med Montenegro om jag får frågan.
Kan du kombinera det med att vara huvudtränare för Boden?
– Ja, det är absolut inga problem.
Är tanken att du ska fullfölja ditt uppdrag i Boden?
– Ja, det har varit intentionen från mig och klubben från första början. Jag kommer inte lämna Boden för Montenegro. Det är i så fall om det kommer ett jättebra bud från en Champions League-klubb. Klausulen innebär att jag har den möjligheten men det innebär inte att jag kommer nyttja den till varje pris.
Johansson ser fram emot att återvända till Boden. Laget har haft en tung inledning på säsongen och han hoppas han kan komma tillbaka med ny energi.
– Just nu fundera jag bara på hur jag ska göra uppstarten med Boden igen. Det är mitt enda fokus.
Han fortsätter:
– Det är klart att det blir en kontrast, men jag är van med det. Jag gick från Kungälv till Bukarest och från Bukarest till Boden och från Boden till Montenegro och tillbaka till Boden. För mig handlar det om samma sak. Det är samma arbete som ska göras. Det är ingen större skillnad bara att nivån är lite sämre. På VM har jag jobbat med samma saker som jag jobbat med i Boden.
Boden ligger på nionde plats, precis under slutspelsstrecket, och Johansson tror att det är möjligt att uppnå lagets målsättning.
– Vi har gjort det ganska bra i Boden men vi har inte riktigt hittat nyckeln och det blir en utmaning nu. Jag hoppas vi kan få betalt för arbetet vi gjort. Det är en utmaning att få det på rull igen. Vi har en målsättning att gå till slutspel och det känns inte orealistiskt.
21 december tar Boden emot mittenlaget VästeråsIrsta på hemmaplan.