Det var knappast någon som missade den infekterade konflikten som uppstod i januari mellan ikonen Carin Bergdahl och hennes klubb Boden Handboll.
Det hela började med att Bergdahl uttryckte missnöje över tränaren Per Johansson i en krönika i Extra. Bland annat var hon besviken över att inte ha fått följa med på ett träningsläger, att ha petats från truppen till premiären och att hon inte utvecklats något som spelare under hans ledning.
Knappt en vecka senare avslutades kontraktet sedan båda parter varit överens om att bryta samarbetet.
I stället skrev Carin Bergdahl på för allsvenska Kärra HF.
Sportsligt blev det ett tungt avslut även där. Göteborgslaget slutade sist i tabellen och lyckades inte vinna någon match efter förstärkningen.
– Jag är nöjd med min egen prestation, men tyvärr räckte det inte för att vara kvar, säger Carin Bergdahl och fortsätter.
– Det är jättesynd för jag unnar de verkligen det. Det är en bra förening med något bra på gång, tyvärr räckte inte tiden till.
Hur var det för dig att få avsluta säsongen där?
– Som ett litet äventyr. Jag åkte ner och blev väldigt bra omhändertagen. Det var jätteroligt och jag ångrar det inte en sekund. Jätteglad att jag fick den chansen. Framförallt var det skönt att komma ifrån Boden den tiden och känna sig uppskattad.
30-åringen står nu i valet och kvalet om det blir någon fortsättning som handbollsspelare eller inte.
– Jag har upptäckt ett nytt liv som jag aldrig har levt förut. Där jag har ett socialt liv med tid för vänner och familj. Jag har aldrig vetat om att jag saknar det och alltid tyckt att handbollen har varit värt det. Jag kan inte säga att jag är less, men det blev ett så jäkla dåligt avslut i Boden Handboll som tog bort mycket av mina känslor för handbollen.
Det kommer inte bli något äventyr söderut nästa säsong – och Boden Handboll är uteslutet, även fast coachen Per Johansson lämnar.
– Jag har inte fört någon dialog med dem och ser inte hur vi skulle kunna gå vidare med det. Det är svårt att göra.
– Det är jättesynd för jag känner att jag har mer att ge handbollsmässigt. Samtidigt får man kanske vara nöjd med det man har gjort. Det är mest avslutningen som blev tråkig, att man inte fick välja det själv.
Har du haft någon kontakt med klubben efter att ni skiljdes åt?
– Nej, ingen alls.
Är det något du går och funderar på fortfarande?
– Klart jag försöker lägga det bakom mig, men det var väldigt personligt och sårande. Särskilt med tanke på den situation jag var i då när mamma precis fått besked om cancer och jag gått igenom en separation. Det blev jättemycket.
Är det mest med ledningen det har skurit sig eller även gamla vänner?
– Lite både och. Jag har kvar vänner i laget och vi hör av varandra. Men det har också varit att man har umgåtts för att vi har spelat handboll. Nu har man tappat den dagliga kontakten med många. Så hade det väl visserligen blivit oavsett om jag hade valt att sluta eller inte.
Följde du laget efter att du brutit kontraktet?
– Lite grand. Jag är väl inte förvånad att det blev bättre efter jul, så har det varit alla säsonger. Sen om man vill skylla det på mig eller se att det statistiskt alltid varit så...
När laget blev klart för slutspel konstaterade Per Johansson att alla energitjuvar var borta och att det var en anledning att laget gått bra på slutet. Vad tycker du om det uttalandet?
– Nej, men det säger väl mer om honom än om mig.
– Det är inget annat lag i serien som har sju utlandsproffs, så med det lag vi hade ska vi klara oss till slutspel.
Med den nya upptäckten om livet utanför handbollen beskriver sig Bergdahl som en Carin 3.0. Hon har också bytt jobb till lokförare på SSAB i Luleå.För att kombinera alla pusselbitar i livet kan ett alternativ vara spel med BBK Handboll kommande säsong.
– Ja, och det skulle kunna vara på en nivå där jag kan ha ett mer normalt liv och spela handboll för att jag tycker det är kul. Vi för diskussioner så får vi se vart det bär. Men de är väldigt intresserade av att jag ska komma.
Kommer du fortsätta inom handbollen även när du lägger av som spelare?
– Jo, men det tror jag. Jag kommer alltid brinna för handbollen för den har ju berikat mitt liv så oändligt mycket. Det har varit största delen i mitt liv och det finns inget jag har ägnat så mycket tid åt. Jag har gett upp allt och flyttat land och rike för den. Klart den alltid kommer finnas kvar.