Idrottsintresset i Norrbotten är oerhört stort. Sporten har nu gjort en sammanställning som visar att de damlokala lagen har ett publiksnitt som är unikt i svensk idrott.
Luleå Basket snittar den här säsongen 1453 åskådare – det är mer än fyra gånger så högt snitt som det lag i basketligan som drar näst mest publik.
Luleå Hockey/MSSK drar också betydligt fler åskådare än de andra lagen i SDHL. Deras snitt på 542 personer den här säsongen är mer än 200 personer högre än det näst mest publikkära laget i serien.
Om det stannar där?
Glöm det.
Boden handboll, nykomling och bottenlag, i handbollens högsta serie har näst högst publiksnitt. Deras 1055 åskådare per match gör att Boden är det enda laget som kan matcha dominanten Sävehof.
Låt oss ta ytterligare ett exempel: Förra året hade Piteå IF det tredje högsta snittet i fotbollsallsvenskan. Deras 1125 åskådare per hemmamatch är bättre än storlaget Rosengård, från Malmö, lyckades locka till sina hemmamatcher.
Piteås snitt är också nästan tre gånger så högt som Stockholmslaget Djurgårdens IF, som snittade 376 åskådare per match i fjol.
Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och forskar mycket kring genusfrågor.
Hon har ett förflutet i Luleå Baskets styrelse och är idrottsintresserad. Hon blir glad när hon får höra om elitlagens succé i publikligorna.
– Det går att säga två saker. Det är resultatet av ett mycket hårt arbete som de här föreningarna har gjort. Det är inte bara föreningarna, utan även samarbeten med en rad företag som ser damidrotten som något väldigt viktig. Det är ett antal privata företag som satsar på att använda det här i sin marknadsföring, säger professorn Lena Abrahamsson.
Hon säger också:
– Man måste komma ihåg att det inte är en slump att det här händer. Det är ett antal personer som jobbar hårt för det här och ser vinning i det. Företagen gör det inte på skoj, de ser att det blir positiv reklam för dem. Det blir en vinna-vinna-situation för företagen och idrotten.
– Damidrotten har haft sämre villkor historiskt, men det börjar förändra sig. Jag ser det som en väldigt positiv utveckling ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ur ett jämställdhetsperspektiv; tror du att det som händer i Norrbotten kan vara bra för hela Sverige?
– Det är jag övertygad om. Av de här föreningarna känner jag till Luleå Basket bäst. De var drivande att hjälpa alla damelitlagen, både i och utanför basketen, att arbeta på det här sättet, att stärka damverksamheten. Det var några år sedan och nu finns det måna föreningar som gör liknande satsningar.
Abrahamsson tar ett andetag och fortsätter sedan:
– Det har hänt något när ungdomar har idolbilder på damelitlagen. Tidigare var idolerna nästan bara herridrottare.
– Ur en genusaspekt är det viktigt att man som ung tjej ser att det finns förebilder inom den idrotten man tycker om, som man kan se och lära sig av. Man kan se hur man ska röra sig och göra på planen. Man kan se att det verkligen fungerar.
Tobias Stark, historiker och ishockeyforskare vid Linnéuniversitetet i Växjö, om Luleå Hockey/MSSK:s publiksnitt:
– Som forskare kan jag inte göra annat än att slås av att det är fina publiksiffror där. Som historiker skulle jag också göra en koppling till det segertåg i damfotbollen som Umeå drog igång. Få om ens någon trodde väl på 70-talet Umeå skulle få ett världsledande fotbollslag inom några år. Jag tror att det varit viktigt, både i Sverige och i Norrland, att få förebilder som visar att det går.
Stark säger också:
– Om jag ska vara mer halleluja än forskare så visar det här vilken potential som det trots allt finns i damishockeyn. Elitklubbarna och förbundet har traditionellt gjort alldeles för lite för damidrotten och damverksamheten över huvud taget. För min del som forskare och humanist är det självklart att man ska se damidrotten som en investering.