Det har varit underbart att vara norrbottning vid Dundrets fot i helgen, och visst känner jag stolthet att bo i län som förmår fostra sådana fantastiska idrottsbegåvningar som Charlotte Kalla och Marcus Hellner. Kalla är född och uppvuxen i länet, Hellner har bott i Gällivare i sju år, men det är i skidgymnasiemiljön i Malmberget han utvecklat sin talang. Och som de gjorde det. Jag hade både räknat med och tippat i tidningen att Charlotte Kalla skulle ta plats på prispallen, men därifrån till att vinna är det ändå ett stort steg. Men den fantastiska Tärendötjejen var helt oberörd efter sitt fantomlopp och verkar kunna spränga alla gränser som finns i sin kometkarriär. Hon utklassade världseliten inför ögonen på nära och vänner från Tärendö och jag har aldrig sett Charlotte så sprudlande glad och lycklig som timmen efter triumfen. Ögonen lyste. Hon ville ta hela världen i famn och svarade villigt på alla tänkbara frågor. Med triumfen, hela 24 sekunder före norska stjärnan Marit Björgen, har Kalla fått den drömstart hon önskat på VM-vintern. Hon fick också täppa till truten en aning på fjolårets världscupvinnare Virpi Kuitunen (nu trettonde) som försökt att psyka henne i förhandssnacket. Charlotte Kalla, som imponerade lika mycket i stafetten, kommer att fortsätta rada upp segrar både i världscupen, Tour de Ski och även på VM. Det är inte alls otroligt att hon till och med vinner världscupen totalt i vinter. Ingesson betyder mycket
Jag blir så imponerad av den här tjejen. Förutom sin fysiska dunderkraft verkar hon nu också fått en ännu större trygghet och självförtroende i det intensiva umgänget, inte minst med media av olika slag, som hör till världsstjärnas vardag. I det fallet tror jag att Gunde Svan och inte minst kolugne och trygge tränaren Magnus Ingesson betyder mycket. De har kunskapen och vet vad som krävs i satsningen och ser helheten som är så viktig. Apropå drömstart. Vad ska man då säga om Marcus Hellner...? Det är knappast någon hemlighet för Kurirens läsare att jag länge trott mycket på Marcus. Hans teknik och eminenta förmåga som skejtare har tidigare som bäst givit honom en sjätteplats i världscupen. Nu kom lyftet som både jag och andra väntat på. Och vilken uppvisning. När många undrade om han skulle hålla hela vägen, hade Hellner en växel till att lägga in i spurten och i princip knäckte han italienaren Pietro Piller Cottrer i sista kurvan och på upploppet efter att italienaren haft ledningen dit. Hellners adelsmärke är att orka pressa ut allt ur sin seniga kropp, på det sätt som bara stora skidåkare förmår. Han kastade sig över mållinjen som Björn Dählie på sin tid, utpumpad, och vaknade först till med en uppsträckt hand i läkarvagnen när han förstod att han vunnit. Det kommer nya segrar
Överraskande nog lyckades han också återhämta sig förbluffande snabbt. Så snabbt att han kunde bjuda norske mästerspurtaren Petter Northug knivskarp strid in på mållinjen i stafetten där Sverige sensationellt tog en andraplats med ett lag som kan beskrivas som ett B-lag. Där fick Hellner ge sig med två tiondelar, men revanschen kanske kommer på VM senare i vinter..? Jag tror inte alls att Hellners triumf på sina hemmaspår var någon engångsföreteelse. Tvärtom. Nu har han vunnit första stora segern och vi kommer att få se nya segrar både för honom och Charlotte Kalla, särskilt i fristilsloppen. Jag gläds också med världscupgeneralen och skidgymnasietränaren Lars-Gunnar Pettersson, som när det gäller Hellner ömt vårdat den planta han för åtskilliga år sa till mig kommer att bli riktigt, riktigt stor. Efter stafetten i går stormade han fram till mig och utbrast: - Men Håkan, nog är väl det här ändå för mycket... Det är ju helt sjukt det som händer. Jag är böjd att hålla med, men det är bara att glädjas så länge festen varar. Hellner avstår Kuusamo
I Kuusamo nästa helg är det klassisk åkning i världscupen och då väljer Hellner helt i sin ordning att stanna hemma och träna. Däremot ska det bli intressant att se vad Charlotte Kalla förmår i klassiskt och inte minst vad Lina Andersson kan göra i den klassiska sprinten. Efter succén på Dundret hoppas jag att Gällivare, som behövde skidfesten efter en mörk tid i samhället med kusliga händelser och gruvkris, nu verkligen tar tillvara sin möjlighet att bli ett skidcentrum av rang. Att kommunalrådet Tommy Nyström, står vid sina ord från prisceremon, att påskynda den utvecklingen med byggande av rullskidbanor, konstsnöanläggningar och satsningar på byggnader vid målområdet, som skidfolket önskar för att orka med framtida världscuparrangemang. Det har pratats länge om sådana satsningar i Gällivare. Nu måste stan gå från ord till handling. Gör de inte det begriper jag ingenting. Absolut ingenting. 8.000 såg tävlingarna i lördags, 5.000 i går. Intresset för skidor finns där. Och efter helgens succé lär det ha ökat radikalt.
Både här i Gällivare och i hela landet via TV-rutan.