För snart två och ett halvt år sedan lämnade Ellen Eklund Piteå och flyttade till Malaga i Spanien för att satsa vidare inom friidrotten.
– Det var knappt någon i min ålder som tävlade här uppe så jag flyttade för att få mer träning i bättre konkurrens, säger Eklund som fyller 22 om några veckor.
Sporten träffar henne på LF Arena, bara ett par spjutkast från föräldrarnas hem på berget. Hit kom hon då coronapandemin spred sig över värden.
Spanien var ett av de först och mest drabbade länderna.
– Det var en fredag i mitten av mars som vi fick ett mejl från skolan att vi behövde stanna hemma. Dagen efter stängdes hela Spanien ner i karantän. Vi fick inte gå ut, alla träningsanläggningar, skolor, restauranger och barer stängdes, berättar hon.
Först pratades det om att karantänen skulle vara i två veckor, men snart kom indikationer på att det inte alls skulle räcka med den korta tiden.
– Då jag fick veta det bokade jag snabbt ett flyg. Det var ett extrainsatt flyg från Malaga som skulle ta hem svenskar till Stockholm, och planet var helt fullt.
Det var en skön känsla att komma hem till Piteå.
– Under en vecka var jag i karantän i Spanien och den träning jag kunde göra då var till exempel armhävningar i köket. Flera av mina träningskompisar är kvar i karantän än så det är klart att det var befriande att komma hem hit och träna. Några av mina kompisar hade det jobbigare att ta sig hem.
Ellen Eklund tränar och tävlar för Club Nerja Atletismo i Malaga, en stor och populär klubb i Spanien med ungefär 300 medlemmar.
Du trivs med värmen?
– Ja, vi kan ju träna ute året runt på fullstor bana, det är suveränt. När det är som varmast i augusti-september har vi ett litet uppehåll, annars är vi alltid ute. Det är aldrig snö, men en gång i vintras kom det faktiskt hagel. Och som kallast kanske det är 12-13 grader och regn.
Hur ser en vanlig vecka ut där nere?
– För det första har jag slutat mitt jobb för att istället plugga spanska på heltid. Så jag gör det i en svensk folkskola i Malaga varje vardag mellan tio och halvtvå. Sedan tränar jag varje måndag-fredag vid halvsju och på helgerna brukar jag jogga efter stranden om det nu inte är tävlingar som jag åker på.
Plugga spanska – det låter som du vill bli kvar där nere?
– Jo, det ser nog ut som det. Jag har tänkt fortsätta studera mer till hösten, det blir ju även lättare att kommunicera med kompisar och tränare när man är bättre på spanska.
Hennes specialdistans är 400 meter häck. Under tiden hemma i Piteå följer hon sin ordinarie träningsplan.
– Jag får ett program av min tränare och rapporterar tillbaka, idag ska jag springa 300 meters intervaller, berättar hon.
Under fjolåret hade hon en fin utveckling.
– Jag förbättrade mitt personliga rekord med nästan tre sekunder, så det är jag väldigt nöjd med.
Roligaste tävlingen?
– Vi har många lagtävlingar och när jag vann en tävling i Nerja fick jag åka och representera Andalusien på en seniortävling där vi mötte andra regioner i Spanien, det var riktigt kul.
Hur många tävlingar sprang du ifjol?
– Ett tiotal, om man vill går det faktiskt att hitta tävlingar nästan varje helg i Spanien.
I augusti 2019 åkte hon hem till Sverige för att delta i junior-SM i Göteborg. Där blev det en mycket fin fjärdeplats för Piteåtjejen.
– Jag var väldigt nöjd med det, det var kul att komma hem och tävla och se vart man står sig här, säger Ellen som gör sitt sista år som junior i friidrotten.
Dina tankar om den här säsongen?
– Mitt personbästa är 1.02.94 – det vore kul att springa under 1.02.
Även om hon har det bra hemma i Piteå just nu vill hon tillbaka till Spanien så fort som möjligt.
– Ja, jag längtar tillbaka, jag har ju kvar min lägenhet och allt där nere. Så väskorna är nästan packade, säger hon med ett skratt.
– Mycket är ju oklart men som det ser ut just nu kanske jag kan åka tillbaka i slutet av juli. Och jag hoppas att det blir några tävlingar under hösten, min tränare säger att de har skjutit på några tävlingar från i våras.
Hur länge tänker du satsa på friidrott?
– Svårt att säga hur länge det blir, men jag trivs ju väldigt bra och friidrotten är nästan ännu roligare nu när jag har så många kompisar som också tävlar. Man lär känna många när man åker runt på tävlingar och när jag får ett jobb skulle det också vara kul att hålla på med nåt inom idrotten.