Det här var tredje matchen som Tomas Eriksson och Erido Polli spelade ihop i Luleås anfall.
Och duon har lyckats mycket bra.
I förra matchen mot Huddinge gjorde de var sitt mål.
Och i söndagens match mot Vasalund blev facit det samma.
Poli var först att hitta nätet, då han fick chansen från straffpunkten i den 12:e minuten.
En straffspark som kom sedan Tomas Eriksson avslutat och fick en smäll samtidigt.
– Det är bara att titta här var dobbarna tog, säger Eriksson efter matchen och visar upp röda märken på foten. Även om det är rätt att blåsa är det lite ovanligt att domarna gör det, säger Eriksson.
Eriksson gjorde även 3–0-målet då han vann en löpduell och kunde lobba bollen över målvakten.
– Jag vet att det är värt att springa på allt, säger Eriksson.
Och just att Eriksson löper mycket är något som gladde hans anfallspartner Erido Poli.
– Det fungerar mycket bättre att spela med honom. Vi är två renodlade forwards och båda kan möta och gå på djupet, säger Poli.
Även om Poli lindar in det lite är det tydligt att han inte var nöjd med att spela ihop med Ibrahim Kallay som han gjorde under inledningen av serien.
– Det var alltid så att Ibrahim skulle möta och jag skulle gå på djupet. Vårat spel var väldigt förutsägbart. Och efter min säsong i fjol så vet lagen vem jag är. Det är mycket punktmarkeringar på mig och därför behövs det att vi är två som kan variera spelet.
– Jag och Tomas har spelat ihop i tre matcher och det har blivit sju poäng för laget. Det är bra.
Poli var väldigt nöjd med lagets inledning av matchen.
– Vi kom in jättebra, precis som vi gjorde i förra matchen. Det syntes att Vasalund inte var förberedda på det, och vi gjorde väl 3-0 på en halvtimme? Sen krigar vi som f-n i den andra halvleken och kan hålla undan och vinna.
Segern var Luleås första på bortaplan i serien.
– Äntligen vinner vi borta. Nu klättrar vi i tabellen. Vi ska vara ett topplag i år.
Poli hade stort stöd på läktaren, med många släktingar på plats. Under intervjun med Kuriren har han sin brors två barn klängande på sig. Däremot visste han inte om klubbar högre upp i serien var där och spanade in honom.
– Jag har ingen koll på vem som sitter på läktaren och tittar. Jag tänker inte på det, mitt fokus är på Luleå nu.