I mitten av November 2014, i det höstmörka Luleå, stapplar Johanna Lindbäck in i läkarrummet. Hennes steg är haltande, hon har nämligen kvar det stora knäskyddet på sitt nyopererade knä där läkarna sytt ihop ett nytt främre korsband samt lagat ihop en söndertrasad menisk.
Men dagens läkarbesök har ingenting med knäet att göra. Hon har istället blivit kallad till att göra en biopsi i njurarna. Läkarna har inte kunnat fastställa varför Lindbäck har haft hög feber som inte vill ge med sig och känt sig tröttare än vanligt. En liten bit från njuren plockas ut och skickas på analys.
Dagen innan nyårsafton får hon en ny tid hos läkaren.
Domen är hård, och till en början oviss. Johanna Lindbäck får diagnosen kronisk njursvikt. Nu väntar behandling med cellgifter och kortison. Dessutom ska rehabträningen för det opererade knäet precis starta.
Där och då börjar Johanna Lindbäck sin krokiga resa tillbaka till fotbollsplanen.
Vi snurrar tillbaka bandet. Det är höstsäsong 2014 och Notvikens damer slåss i toppen av division 1. Anfallaren Johanna Lindbäck har gjort 11 mål på 16 matcher och är i kanonform. 19 augusti spelar Lindbäck DM-match mot sin moderklubb Assi. Det hinner bara gå tio minuter av matchen.
Sen smäller det.
– Det var lite otur. Jag skulle inte ens ha spelat den där matchen. Jag hade sträckt en magmuskel matchen innan och borde kanske ha vilat, säger hon.
Hon berättar att hon ändå ville testa att spela och se hur länge det funkade med magmuskeln. I efterhand funderade hon en hel del på matchen.
– I början tänkte man väl lite att man kanske skulle ha lyssnat på kroppen och vilat. Men det var bara jag själv som tog beslutet att spela, säger Lindbäck.
I en tilltrasslad situation vrider hon sönder sitt knä. Efter att ha fått tid för magnetröntgen ganska snabbt efter skadan får hon det dystra beskedet. Främre korsband av, och en menisk som har kapats på mitten.
– Jag kunde varken böja eller sträcka på benet efteråt och läkarna ville operera så snabbt som möjligt eftersom en meniskbit hade gått in i själva leden.
Hade det inte blivit operation ganska snart efter skadan fanns risken att leden hade blivit skadad för alltid, vilket hade lett till bestående men resten av livet.
Operationen äger rum 15 oktober och nu väntar sex månaders rehabträning med knäspecialisten och sjukgymnasten Lars Lundgren på Hermelinen.
Efter två månaders ovisshet kan nu äntligen Johanna Lindbäck sätta upp en plan för en comeback på fotbollsplanen.
Om det inte varit för en annan sak som stört det 24-åriga anfallsesset under säsongen.
Under sommaren hade hon drabbats av hög feber och allmän trötthet.
– Det var konstigt, febern ville inte ge med sig även fast jag inte var förkyld eller någonting, så jag bestämde mig för att gå till vårdcentralen och kolla upp vad det var, förklarar hon.
Väl på plats i undersökningsrummet visar det sig att hon har väldigt hög snabbsänka. Efter ytterligare provtagningar tror läkarna att hon har drabbats av njurbäckeninflammation. Hon skickas hem med penicillin.
– Febern gick ner och penicillinet fungerade, så jag tänkte inte så mycket mer på det, säger Johanna Lindbäck.
Men det slutar inte där, av de odlingar som skickats på analys till labbet visar det sig att det inte alls är någon njurbäckeninflammation som Lindbäck har drabbats av. Läkarna visste inte vad det var men förstod att njurarna måste undersökas mer djupgående. Johanna Lindbäck måste göra en biopsi på sina njurar.
I samband med det beskedet sliter hon sönder sitt knä på fotbollsplanen.
När väl svaret på biopsin kommer dagen innan nyårsafton 2014 är hon i full färd med sin knärehabilitering. Diagnosen kronisk njursvikt, eller Glomerulonefrit som det heter på latin, innebär att all fokus på knärehaben måste skjutas upp på obestämd tid.
Det finns olika varianter av kronisk njursvikt, den som Johanna Lindbäck drabbats av kallas för, snabbt progredierande glomerulonefrit.
Det är bråttom, behandlingen måste börja omedelbart. En behandling som innebär att äta kortison men också att få cellgifter.
Nu rasar världen samman för Johanna Lindbäck.
– Det snurrade ganska mycket tankar. Hur ser framtiden ut? Kommer jag kunna fortsätta spela fotboll på hög nivå? Men läkaren sa att om jag svarar bra på behandlingen så kommer jag nog kunna komma tillbaka till fotbollen, säger Lindbäck.
Hur reagerade du när läkaren nämnde cellgifter?
– Jag reagerade ganska starkt, men framförallt reagerade många i min omgivning, de tog det ganska hårt. Men det är ganska låga doser cellgifter, men visst har det varit tungt många perioder.
Inledningsvis är behandlingen obehaglig för henne. Hon blir speedad av kortisonet samtidigt som cellgifterna gör henne trött. Att träningen med knäet skjuts upp gör henne dessutom än mer nedstämd.
– Det kändes som att jag var i en annan kropp under behandlingen. Man är inte riktigt sig själv.
Livet på fotbollsplanen kändes långt borta och Johanna Lindbäck hade mycket att fundera på.
– Det har ju som varit två saker att bearbeta. Jag har pratat mycket med min familj och med mina vänner om det. Sen har min kära sambo varit ett stort stöd, han har fått höra väldigt mycket och det är ju hemma man kan vara mer ledsen och så, menar hon.
Vi skriver juni 2015. Johanna Lindbäck sitter i köket hemma i lägenheten i centrala Luleå. Det lyser livsglädje i ögonen på den Kalixbördiga 24-åringen.
Behandlingen har fungerat bra, medicinen har stoppat upp sjukdomsförloppet. Hon har kunnat köra bra rehabträning för sitt knä de senaste månaderna. Hon är tillbaka på fotbollsträningarna, om än inte för fullt.
– Det är verkligen skönt att vara tillbaka på träningen. Där kan man glömma allt elände man har bakom sig. Fotboll har alltid varit en stor del av mitt liv, säger hon och fortsätter:
– Det är som en identitet, man vet inte riktigt vem man är utan fotbollen. Det låter kanske hemskt men så är det faktiskt.
Efter en semestervecka i Grekland under sommaruppehållet börjar höstsäsongen snart för Johanna Lindbäck.
– Jag siktar på att finnas med på matcherna då. Jag är så glad när jag får befinna mig på en fotbollsplan, säger hon.