Orsaken till det stavas Andreas Pettersson. Jag har pratat med den assisterande förbundskaptenen inför, under och efter EM-slutspelet. Efter varje samtal med den sympatiske Bergnäsetbon har jag försjunkit i en slags trygghet. Det kommer att gå bra detta.
På något sätt har Pettersson förmedlat ett lugn och med en självklar stämma berättat för mig: "Vi har en enorm tro på vårt spel, och vi kan slå alla lag", sa han och lät lika lugn som den unge tjuren Ferdinand, som ville sitta kvar under sin korkek.
Sådär säger alla tränare, det går att läsa på formulär 1A i den stora tränarboken.
Men Pettersson har verkligen menat vad han säger. Visst, han har sagt att de inte på något sätt är favoriter men att tron är gigantisk inom truppen.
Risken fanns att inför semifinalen mot Danmark så skulle hungern vara mättad. Att gå vidare från gruppen var ett gigantiskt steg och det kan lätt smyga sig in en slags nöjdhet.
Men icke. Andreas Pettersson och övrig ledarstab lyckades få de unga spelarna att höja sig ett snäpp de inte ens visste om existerade.
Till sist. Det pratas om att U21-landslaget kan komma att få Svenska Dagbladets Bragdguld när det delas ut senare i vinter. Det skulle innebära att Andreas Pettersson kliver in bland de riktigt stora.
Framförallt i Bergnäsets AIK. Inte ens BAIK-legenden, och den OS-vinnande skidlöparen, Sven-Åke Lundbäck lyckades med den bedriften.
Andreas Pettersson hade nog inte räknat med att jämföras med skidlegenden för två veckor sedan.
Galet var ordet.