Svansteins IP i all sin prakt.
Svansteins IP är som tagen från en svunnen tid. En tid då varje by i Norrbotten hade en gräsplan som beträddes av spelsugna bybor i stort sett varje kväll i veckan.
När vi skriver 2020 så ser verkligheten ut på ett annat sätt. På varje mindre ort i Norrbotten kämpar ledare, föräldrar och spelare för att få ihop både representationslag och ungdomsverksamhet. De klassiska, pittoreska folkhemsarenorna i Tornedalen är inget undantag.
Svansteins IP ligger vackert beläget just under nedanför sluttningen till berget Kynsivaara som på toppen ståtar med det stora bokstäverna på byns namn i Hollywoodstil. En bit ner i sluttningen ligger träflisor från den nedmonterade backhoppningsbacken. På andra sidan den gröna naturgräsplanen, ett par 100 meter bort, flyter Torneälven fram i all sin prakt. Idyllen är total.
Där bakom skymtar Svansteins egen Hollywoodskylt. I förgrunde ser vi den förfallna backhoppningsbacken. Nedanför berget ligger Svansteins IP vackert beläget.
En som varit, och fortfarande är, på plats nästan dagligen på Svansteins IP är Rune Westerberg. Först var han det som spelare och sedan ledare i Svansteins SK. Men 1993 var det ett historiskt ögonblick för grannbyarna Svanstein och Juoksengi och för föreningarna Svansteins SK och IF polcirkeln.
– Vi var som hund och katt innan det. Att vi lyckades gå samman vara bara det en bragd, det kunde ingen tro som var med på 70- och 80-talet, det var väldigt heta derbyn mellan lagen på den tiden, säger Rune Westerberg, föreningsikonen i Svanstein.
61-åringen Rune Westerberg har genom hela sitt liv lagt ner kärlek till fotbollen i bygden. Efter några svåra år vågar han nu se optimitiskt på framtiden.
Westerberg är numera kassör i Pol/Svanstein FF, men förutom att sköta ekonomin är han också sportsligt ansvarig. 1993 satt han vid bordet när sammanslagningen av föreningarna klubbades.
– Jag är nog en av de få som har varit med hela vägen, även när det har gått tungt. I medvind finns det alltid många som vill vara med, säger han.
Laget har inlett återtåget med sikte på att avancera i seriesystemet. Efter sex spelade omgångar leder Pol/Svanstein division 5 norra.
Under de senaste säsongerna har Pol/Svanstein spelat i division 5 norra och det är med nöd och näppe de har kunnat ställa ett lag på benen.
– Vi har bara förvaltat och hållit igång laget se senaste åren. Det har aldrig varit tal om att ge upp och lägga oss som vilande förening. Har man väl gjort det tror jag det är svårt att starta om på nytt, så vi har valt att kämpa i stället.
Efter de trassliga senaste åren andas det trots allt optimism i byarna Svanstein och Juoksengi och i föreningen Pol/Svanstein FF.
– I år har vi ett uppsving igen. Roger Mäki har kommit tillbaka efter ett uppehåll på 14 år och han har tagit ett stort lass, säger Westerberg.
Mäki fanns med under tidigt 00-tal och valdes in som ny ordförande i Pol/Svanstein FF på årsmötet i februari. Men utöver sin roll som ordförande finns han nära herrlaget i rollen som lagledare.
I och med den nya optimismen siktar nu Pol/Svanstein uppåt. Men innan vi går in på framtiden så behövs en återblick av den 27 år gamla föreningen.
Som nybildat fotbollsförening 1993 inledde Pol/Svanstein FF med spel i division 5 innan de tog steget upp i division 4 tre år senare. Sedan etablera sig laget i fyran och det året det blev ett nytt millennium stod Pol/Svanstein för en strålande säsong där de gjorde över 100 mål framåt och vann serien och tog steget upp till division 3 via serieseger.
Pol/Svansteins FF delar på hemmamatcherna. Hälften spelas på Svansteins IP och hälften i Juoksengi på Polvallen.
Under åren 2001–2005 spelade laget i division 3. Föreningen peakade resultatmässigt säsongen 2002 där de slutade på en tredjeplats i tabellen och blev Norrbottens bästa division 3-lag det året.
Profiler som fanns på planen det året var Jonas och Magnus Rautila, Andreas Hedlund, Krister Taskinen, Erik Kempainen och Stefan Funck.
– Det var då fotbollen var stor här. Direktsända matcher som visades på lokal-TV och vi hade ett publiksnitt som låg mellan 350–400 personer. Det kom folk både från Övertorneå kommun och Pajala kommun, säger Westerberg.
Redan när föreningen slogs ihop 1993 var det en hel del spelare i laget som var bosatta i Luleå och under storhetstiden i början av 00-talet var det än mer spelare som satte sig i bilarna för köra det klassiska "Tornedalsrallyt" upp till byn för att spela. De allra flesta spelarna hade flyttat från bygden en gång i tiden men fortsatte att spela i klubben. Killarna i Luleå bildade en egen träningsgrupp under veckodagarna för att sedan sammanstråla med laget under helgerna för matcher.
– Det räckte ganska långt får man ändå säga, dessutom tycker jag att division 3 höll en ganska bra nivå på den tiden, säger Westerberg som även under storhetstiden var sportsligt ansvarig för spelartruppen men även hade hand om ekonomin i föreningen.
Svansteins IP.
Laget turades om att spela sina hemmamatcher på endera Svansteins IP eller på Polvallen i Jouksengi, vilket man gör än i dag.
– Det stora samtalsämnet bland byborna under veckorna var fotbollen på den tiden. Det var även en hel del från byarna som åkte på bortamatcherna.
Pol/Svansteins FF delar på hemmamatcherna. Hälften spelas på Svansteins IP och hälften i Juoksengi på Polvallen.
Laget trillade ur trean 2005 men lyckades vinna fyran året efter och ta sig upp till division 3 igen. Men spelarbristen hade börjat göra intåg på riktigt och 2007 kom Pol/Svanstein sist i division 3 och åkte ur ännu en gång. Och där och då började det riktiga fallet för föreningen.
– Efter det spelade i division 4 i många år men de senaste åren i division 5. Vi har haft svårt att få ihop nog med spelare, speciellt på hösten och på bortamatcherna, säger Westerberg.
Vad beror det på?
– det är lite annorlunda med 90-talisterna. De är inte lika lagfixerade som spelarna var förut. De kan spela fotboll men vill göra de på deras egna villkor, det är en annan tid nu.
Hur viktigt är det att det finns ett representationslag i bygden?
– Fotbollen är viktig oavsett nivå. Det är därför jag inte har velat lägga ner det även fast många har frågat varför vi ska hålla på att harva i femman. Men fotbollen är ändå något som byborna kan samlas kring under sommarkvällarna.
Hur ser det ut med ungdomsverksamhet?
– Vi har några kullar som kör ihop med Pello IF. Det har vi också sett, har man ingen ungdomsverksamhet så tappar man A-laget för eller senare. Och tvärtom.
Ekonomiskt mår Pol/Svansteins FF bra.
– Ja, sponsorer har aldrig varit något problem. Det är många små företag här som alla är med och hjälper till och stöttar.
Pol/Svanstein FF har inlett återtåget till att klättra i seriesystemet på ett strålande sätt den här säsongen. Efter sex spelade omgångar leder laget division 5 norra efter fem vinster och en oavgjord match.
– Planen är att gå upp i division 4 igen och möta Ohtana/Aapua i derbyn. Vi har överlevt de senaste fem åren och nu tar vi sikte uppåt, säger 61-årige Rune Westerberg.