3. Emestina Abambila
Hon spelar på en egen (högre!) nivå än de övriga på planen och det som värmer oerhört att se, är hur hon gör andra spelare bättre. Hela tiden. Efter matchen sa hon till Sportens utsände att ”det är skönt för det här laget att ta en trepoängare för alla har jobbat så hårt och är så värda det”. Så genuint lagmässig, skiner och sprider glans.
2. Moa Öhman
Gör det så viktiga första målet, bra i det snabba spelet med en touch, pressar bra i försvarsarbetet, som ju börjar där uppe.
1. Laruen Watson
Två riktigt vassa räddningar, en gång fick hon sträcka ut sig längs marken på stopptid i första halvlek och sedan håvade hon in ett försök till lobb i andra halvleks skälvande slutminuter. Direkt avgörande att hon har nerverna i styr där. ”Jag blir inte nervös”, sa hon till Sportens utsände. Målvakter, ett eget släkte, eller hur?
3 lärdomar
Trägen vinner
Det handlar inte om hur många gånger det går emot dig utan hur många gånger du reser dig ändå. Assi har vaskat av sig den motgång som missade trepoängare de facto är. De har trummat på och mötte nu BP, som låg på samma poäng, men det syntes att Assi var ett snäpp bättre - och fick betalt för det. För att man fortsatt tro på det.
I stormens öga är det lugnt
Det kan yra hit och dit på planen med ruscher och kontringar. Men i mitten står Emestina Abambila stabil som en fura och håvar in bollen även om den inte kommer perfekt till henne, och spelar vidare den – perfekt. Gång på gång. Bravo är det spontana ordet som kommer upp i huvudet, så vi säger väl det: bravo!
Laget före jaget
Det går att se att det här Assi-gänget trivs tillsammans, de delar bollen med varandra, de delar glädjen av att vinna med varandra. Att laget går före jaget är vinnande i längden. Och även i en sån här enstaka match där det handlade om att fortsätta försöka hålla sig till rollerna och inte rusa i väg i soloraider.