"Årets vinnare av Kurirenbollen har i stor utsträckning bidragit på planen. Inte bara med sina mål, utan även med ett stenhårt jobb och uppoffrande spel där lagets framgångar har stått i fokus. I sylvass konkurrens är det hans starka spetsegenskaper, kombinerat med en bred repertoar som gör att årets vinnare heter Jack Serrant-Green".
Så lyder motiveringen för Kurirenbollen 2018.
Det är 15:e gången som priset delas ut och femte gången som en Bodenspelare tar hem det. Tidigare BBK-segrare är Brian Dunseth (2004), Peter Gitselov (2005), Mattias Ottestig (2007) och Haris Devic (2010). Men de senaste sju åren har det varit IFK Luleå som abonnerat på priset och alltid haft länets främsta spelare i sitt lag.
Fram till i fjol.
Då tog Boden tillbaka ledartröjan i norrbottnisk fotboll.
Att utse den bästa spelaren i fjol i BBK var dock inte en helt enkel match. Med seriens tätaste målvakt, Jens Resin, succémittbacken Jakob Johansson-Inga, speldirigenten Arish Nouri, teknikern Willie Clemons och kreativa grovjobbaren Max Wårell att välja på var det trots allt svårt att förbise Jack Serrant-Green.
Med sina 28 mål slutade han tvåa i skytteligan och var den spelare som stack ut allra mest.
– Personligen var det min bästa säsong här i Sverige. Jag ville snitta ett mål per match och lyckades lite bättre än så, vilket jag tycker är fantastiskt. Samtidigt hade det inte varit möjligt utan mina lagkamrater, särskilt med tanke på den anfallare jag är. Jag förlitar mig mycket på bra framspelningar och ser till att ta tillvara på lägena. Vi var en väloljad maskin förra året och jag kunde inte varit mer nöjd, säger Jack Serrant-Green efter att ha tagit emot utmärkelsen.
Det som utmärker honom mer än att vara en vanlig målskytt är det hårda jobbet. Faktum är att den 25-årige engelsmannen också har stor del i lagets defensiva framgångar.
– Tränaren vill att vi ska starta pressen längst fram och eftersom jag ofta ligger högst av anfallarna så är det oftast jag som sätter första pressen och sen följer laget efter. Sen är det ingen hemlighet att jag är dominant i luften. På hörnor och frisparkar är det väldigt viktigt att jag kommer tillbaka och vinner så mycket i luften jag bara kan. Jag gillar att gå i bräschen med hårt jobb. Sånt brukar sprida sig i laget.
För två säsonger sedan slutade Boden blott på en sjundeplats i division 2 och en analys som klubben drog då var att det saknades en naturlig målskytt. Lösningen blev just Jack Serrant-Green som tidigare varit pålitlig i såväl Gällivare/Malmberget, IFK Umeå, Kiruna och Söderhamn vad gäller målskytte.
– De såg hur jag hade spelat mot Boden tidigare och tyckte att jag passade in i laget. Tidigare år hade de haft bra defensiv och offensiv, men saknade det lilla sista – någon som satte bollarna i mål. För mig var det en ganska enkel övergång. Jag är fysisk i luften och attackerar alla inlägg. Året innan var det aldrig någon där, så då slogs inga inlägg utan man försökte ta sig igenom centralt. Jag gav ytterligare ett alternativ. Tomas (Eriksson, tränare) var också väldigt uppmuntrande och messade mig när jag var i kontakt med klubben och sa att jag var den sista pusselbiten som saknades. Det blev ett enkelt val.
Och det tackade nog Bodens BK för. Minnesvärt från fjolåret var bland annat hemmamatchen mot Härnösand där Serrant-Green bombade in fem mål i första halvlek i 5–0-segern. Men själv menar han att det är de tuffa, jämna, matcherna som han minns bäst.
– Då visar du vilken spelare du är. Exempelvis matchen mot Ytterhogdal, som bara har engelska spelare, och slutade 1–0 efter en straff som jag gjorde mål på. Det var ett krig ändå in till slutet och visar mer hur jag är som spelare, redo att arbeta hårt, än när jag gör 3-4 mål.
Intressen fanns från klubbar i Sverige, England, Norge och Danmark inför årets säsong. Men 25-åringen valde att stanna i Boden.
– Känns som rätt beslut. Klubben har varit fantastisk mot mig och jag har känt mig väldigt välkommen. Skulle jag byta land så skulle jag behöva börja om från noll och bygga upp mitt rykte på nytt. Det hade behövt vara till någon betydligt bättre klubb i så fall. De svenska klubbar som jag har pratat med högre upp i systemen vill se mig fortsätta i division 1, så det var en anledning att jag återvände till Boden.
Slutligen, ingen spelare på herrsidan har vunnit Kurirenbollen två gånger. Vad talar för att du blir den första?
– (skratt) Vem vet? Jag försöker alltid bli en bättre spelare och det känns fantastiskt att få den här utmärkelsen. Det finns några riktigt bra spelare i Norrbotten så det är en stor ära. För mig är det ett bevis på att jag hade en riktigt bra säsong. Men nu är det en ny säsong, så om jag vinner det här igen vore det fantastiskt, men om inte så kommer jag alltid fortsätta utvecklas.
Fotnot: Vinnaren av Kurirenbollen på damsidan kommer att presenteras nästa vecka.