Anfallaren har haft strul med efterhängsen hälskada som stört honom under i stort sett hela säsongen. Smärtan har gjort att Rajalakso tvingats ta smärtstillande för att spela vissa matcher. Även om det blivit bättre under hästen är det fortfarande långt ifrån bra.
– Jag tejpar den för fullt fortfarande. På morgnarna när man kliver upp gör det ju ont som fan. När man springer också så den har ju hämmat mig hela säsongen och jag har känt att man inte riktigt kunnat köra hundra procent hela tiden, säger Joel Rajalakso.
Och fortsätter.
– Det har väl varit lite jobbigt mentalt att man inte kunnat göra sig själv rättvisa. Det har vart tillräckligt bra för att jag ska kunna spela men inte så som man själv hade velat. Man kan liksom inte ta ut rörelserna hundra procent egentligen, så det är tråkigt.
Men när det behövdes som mest hittade han målformen igen.
Förra lördagen säkrade anrika Östers IF ett avancemang till Superettan. Samma klubb som Joel Rajalakso inför den här säsongen valde att lämna för att spela med IFK Luleå. Dagen efter Östers uppflyttning gick Rajalakso ut och sänkte BK Forward med tre mål.
– Det har väl varit lite sisådär med målskyttet på hösten här så det var jäkligt skönt för självförtroendet.
Det var ingen slump att målskyttet lossnade just dagen efter att Öster tog klivet upp. Han fick nämligen motta hyllningar från sina gamla lagkamrater och supportrar bara timmar innan sin egen match, något som gav anfallaren ett lyft.
– Jag har spelat med alla i det laget över ett år och har väldigt bra vänner där och är otroligt glad för deras skull.
– Jag blev uppringd på natten dagen innan match och fick skypesamtal där hela laget och supportrar skriker ens namn. Så det är klart att man fick en boost med sig från det och tog med sig in i matchen mot Forward, så var det ju. Det ska jag inte sticka under stolen med, det är kul för dem att de gick upp.
– Men det visste jag redan när jag gick hit att de skulle gå upp så det var inga konstigheter, säger han med ett leende.
När Rajalakso lämnade Öster var det hans eget val att bryta kontraktet. Mycket på grund av att han inte fick spela på sin naturliga position som anfallare utan som vänstermittfältare. Trots Östers framgångar så ångrar han inte sitt val.
– Visst hade jag kunnat sitta kvar där i och med att jag hade kontrakt där och vunnit serien. Men jag valde att komma hit för att jag ville spela forward och jag ångrar inte det beslutet en sekund. Jag har fått spela nästintill alla matcher sedan jag kom hit som anfallare och fått göra lite mål och det tror jag kommer gynna min karriär i det långa loppet istället.
När IFK Luleå tar emot Carlstad inne i Arcushallen hoppas anfallaren att ”boosten” och det nyfunna själförtroendet håller i sig. IFK måste ta tre poäng för att vara säker på att ta kvalplatsen. Annars kan det, beroende på andra resultat, bli så att laget åker ner till division 2.
– Det är ju ett ångestmöte, så är det ju bara. Vi måste vinna och vet vad som gäller så det är väl ingen match man önskar ha i slutet av säsongen. Men nu är vi där vi är och då är det bara att göra det bästa av situationen och se till att vinna matchen så vi får ett kval som vi ska lösa också.
Går det koppla bort att så mycket står på spel?
– Nu när det är som det är måste vi ju inse allvaret. Vi ligger där vi ligger och så är det bara. Klart att man ska koppla bort det lite men jag tror det är viktigt att veta innebörden utav matchen innan man kliver in också. Det är ju vinna eller försvinna egentligen. Och det kan ju ge hela laget en boost.
– Det var lite det vi gick in med mot Forward och fick några extra procent av. Det blir lite av en VM-final här igen då och det får vi ta med i matchen mot Carlstad.