Hon har spelat A-lagsfotboll i fyra olika Ă„rtionden.
Hon fick spela med sin dotter.
Men inför den hÀr sÀsongen tÀnkte faktiskt Malin Sundqvist ge upp karriÀren.
â Jag hade slutat. DĂ„ ringde LSK och jag sa nej, nu ska jag inte spela mer. Men sen ringde Birger (Grahn, ordförande i LuleĂ„ Fotboll) och dĂ„ gick det inte att sĂ€ga nej. Jag sa att jag kommer, men att jag inte kan lĂ€gga ner sĂ„ mycket tid. Men sĂ„ kommer man hit och dĂ„ Ă€r man fast, för det Ă€r sĂ„ jĂ€vla roligt, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Jag halkar alltid tillbaka, det Ă€r som en drog.
För nÄgra Är sedan, i LuleÄ SK, sa du att fotboll Àr roligare Àn nÄgonsin.
â Och det Ă€r fortfarande lika roligt. Sen vet jag inte vad de hĂ€r sĂ€ger, om att ha en kĂ€rring i laget. Men sĂ„ lĂ€nge jag tycker att det Ă€r kul sĂ„ kör vi.
â Sen Ă€r det sĂ€kert mĂ„nga förĂ€ldrar som kanske tycker att jag borde lĂ€gga av. Nog har man vĂ€l fĂ„tt höra att jag tar plats frĂ„n nĂ„gon ung.
Hon hade inte sÄ höga ambitioner med den hÀr comebacken. Egentligen ÄtervÀnde hon till division 2. Men nu spelar hon med LuleÄ Fotboll och i derbyt mot BergnÀsets AIK gjorde hon ett av mÄlen.
â Jag skulle spela med utvecklingslaget för att de var för fĂ„ spelare. Sen blev det sjukdomar, skador och flyttar sĂ„ att det blev lite folk i A-laget ocksĂ„. Men jag sa: jag kommer.
Det mÄ ha passerat över 20 Är sedan glansdagarna nÀr Malin Sundqvist spelade i allsvenskan med Alviks IK. Men Sundqvist hÄller fortfarande klassen för division 1.
â Hon har gjort det jĂ€ttebra sedan hon började lira med oss i division 1 ocksĂ„. Hon har varit en av vĂ„ra bĂ€ttre spelare, bĂ„de med hennes rutin och att hon vet hur man ska röra sig. Men framför allt visar hon en vilja, hon visar att hon vill nĂ„got, sĂ€ger trĂ€naren Daniel KalĂ©n och fortsĂ€tter:
â Det bevisar att det Ă€r alldeles för mĂ„nga som lĂ€gger av alldeles för tidigt.
Malin Sundqvist:
â Det kĂ€nns inte riktigt som det har gjort tidigare, det gĂ„r inte lika fort för mig. Bollen rullar snabbare Ă€n tidigare. Det kĂ€nns i kroppen ocksĂ„, nu har jag fĂ„tt nĂ„gon jĂ€dra kĂ€nning, sĂ„ vi fĂ„r se hur det gĂ„r med den.
Hade du trott det hÀr, att du skulle spela division 1 som 45-Äring?
â Definitivt inte. Och att jag Ă€ndĂ„ hĂ€nger med hyfsat mot de hĂ€r ungdomarna, det fĂ„r jag Ă€ndĂ„ vara lite stolt över.