Lira gick från 0–0 till 3–0 mellan matchminut 74 och 81, vilket säkrade kontraktet i division 3.
– Vi har ju en matchbild där vi försöker styra och ställa så mycket vi kan. Första halvlek gör vi jättebra, men får ju ingen utdelning dessvärre. Sen i halvtiden säger vi att vi fortsätter trycka.
– Det kommer komma lägen. Vi hamnar i ett läge i början där vi inte riktigt får spelet att stämma. Vi vrider om, sätter mer tryck. Ja, så får vi utdelning givetvis. Sen är det ju turligt sista mål, eller oturligt för LSK, säger tränare Henrik Aasa.
Vad säger du om er insats när det står 0–0 i paus?
– Vi har haft så mycket motgång i år. Vi har inte fått spelet att stämma. Vi har varit tveksamma. Vi har haft problem.
– Nu de här två sista matcherna när vi kliver in och gör precis det vi ska. Vi kliver in med just den här krigarinställningen som behövs. Och just med den sista avgörande kvalmatch. När vi vet att vi startar i ett klassiskt jaktstartsläge. Vi måste jaga och få utdelning. Det är ju sporthistoria för oss, säger en rörd Liratränare.
Efter förlusten i den första kvalmatchen mot Renbergsvattnet lyckades Lira repa mod, vinna två matcher och säkra kontraktet i divsion 3.
– Alla är överens att den matchen är ett riktigt bottennapp. Men vi valde att ha ett spelarmöte i måndags, säger Aasa.
– Vi bestämde riktlinjerna att det inte får ske igen om vi nu ska vara ett division 3-gäng. Vilket jag tycker ändå bevisar att vi bortsett den matchen.
Vad kände du som tränare på slutsignal och kontraktet var säkrat?
– Jag grät som ett litet barn där borta. Man är ju jättestolt givetvis. Framförallt att få se spelarna växa och kliva in och våga ta för sig och våga styra ställa.
– Det är ju det vi vill. Och vi har så pass många egna spelare nu som kommer upp. Det är inget hopplock utan det är egna spelare och givetvis några studenter. Hela föreningen mår jättebra på så sätt att vi kan flytta upp på egna spelare.