Gustav Rönnbäck-Wallin.
Kepsen är neddragen i pannan, men Gustav Rönnbäck-Wallin tvingas ändå kisa med ögonen varje gång han vänder upp blicken mot himlen för att tänka efter.
Det är mycket att fundera och reflektera över från läktaren på LF Arena denna soliga julidag.
Kanske är det ett helt fotbollsliv han försöker minnas och summera. Möjligtvis är det bara de stora groparna på vägen som han kryssar igenom.
Han vet inte, även om läkarnas dom har varit tydlig. Det var den redan i december 2022. Rådet var att lägga av. Höger knät var en enda röra invändigt och korsbandet hade gått av.
Knappt två år och ytterligare en svår knäskada till i höger knä senare har Piteå IF:s fotbollsspelare ännu inte tagit det beslutet.
– Rekommendationen är att jag inte ska spela, men jag har inte bestämt mig för att sluta, men jag har inte heller bestämt mig för att fortsätta, säger han.
Skadehistoriken är lång. Allt är kopplat till höger knä. År 2020 drog han av korsbandet och missade hela säsongen.
Året efter blev det comeback på våren men speltiden stannade på 49 minuter. Sedan gjorde en smäll så att knät vek sig och ledkapsel trasades sönder i en match mot Täby.
Men 2022 var han tillbaka och kunde spela hela säsongen även om han så här efteråt tror sig ha gjort det med en skada på korsbandet från smällen säsongen innan.
Efter 26 matcher i ettan drogs korsbandet sönder på en av försäsongens första träningar i december 2022.
– Det var fantastiskt kul att spela en hel säsong och jag trodde att jag hade lagt skadorna bakom mig när smällen kom.
Läkarna sade att han skulle lägga av. Ytterspelaren ville annorlunda, undvek operation och tränade stenhårt för att komma tillbaka. Förra året blev han starkare än någonsin i kroppen och i december var han tillbaka på träningsplanen med Piteå IF.
Försäsongen löpte på och GRW, som han kallas, började vara redo för matchspel. En benskada stoppade honom tre veckor i mars. Precis när han kommit tillbaka från den kom nästa smäll. En ny knäskada i mitten av april.
– Jag kände direkt att något hände i knät, men jag visste att det inte var korsbandet eftersom jag inte hade något.
Beskedet blev ändå nedslående.
– Inre menisken var helt förstörd, jag fick inte ut mitt ben mer än så där, säger han och böjer på knät.
I två månader fick han halta sig fram. Den 13 juni opererades han och där står han nu.
Efter allt det krävs en mental styrka för att orka försöka ta sig tillbaka.
– Jag har alltid haft skallen, det är min största styrka. Jag har alltid kommit tillbaka och det vill jag nu också, men jag blir äldre och den här säsongen blir det inte spel och kanske inte heller nästa och då är jag 29 år när jag är tillbaka och jag ska komma i form också. Det är en utmaning, men jag gillar utmaningar också.
Vad är det som skapar din drivkraft inom fotbollen?
– Alltihop. Adrenalinet på matcher är svårt att få någon annanstans om du inte sysslar med någon annan sport. Jag saknar den delen väldigt mycket. Sedan är det livet runt om; alla polare, nya människor du lär känna, omklädningsrummet. Många av mina kompisar har jag fått från fotbollen. Det är den jag spenderar mest tid med och den drar en tillbaka. Jag har min kärlek till fotbollen. Det är så fruktansvärt kul. Det är kul att se fotboll men ännu roligare att spela.
Är det ens möjligt att kunna spela igen?
– Det tror jag; om jag lägger ner tiden och det kommer jag att göra hursomhelst, även om jag inte ska spela fotboll igen, så ska jag ha ett friskt knä. Jag kommer köra rehab till 110 procent.
I samband med Piteå IF:s match mot Umeå hade spelarna på sig t-shirts med budskapet "Macke och GRW krya på er" riktat mot Marcus Fahlgren-Hällström och Rönnbäck-Wallin.
– Det var en väldigt fin gest, då blev man tårögd, säger Gustav Rönnbäck-Wallin samtidigt som rösten brister lite.
Om karriären är över eller inte återstår att se om tidigast några månader.
– Jag älskar fotboll. Jag är uppfödd med en fotboll, min pappa älskar fotboll och jag har alltid varit runt fotbollen, det har aldrig varit något annat. Jag har varit ett med fotbollen, säger 27-åringen.