Jörgen Eriksson hymlar inte om att han har en stor roll i misslyckandet.
– Mitt ansvar är totalt övergripande. Jag smiter inte undan för något. Är man ordförande i föreningen så bär man det totala övergripande ansvaret, absolut. Jag hade säkert kunnat göra ännu mera och jobba ännu hårdare, det går alltid att göra mera, säger IFK Luleå-ordföranden.
Det är ett stort misslyckande att trilla ur ettan?
– Ja, till viss del är det så med tanke på att vi inte hade förväntat oss det. Vi hade förväntat oss att vi skulle fortsätta att stabilisera oss i ettan och sluta med jojo-dansen mellan division 2 och ettan, säger Eriksson och fortsätter:
– Vi ville visa Norrbotten att vi klarar av att bygga ett lag i ettan på längre sikt, så visst känns det som ett misslyckande. Men bara för det är det inte så att vi ger upp, för jag är helt övertygat om att det går.
Hur ser du på den turbulens som finns och har funnits i IFK Luleå de senaste åren?
– Om man läser dokumentet som sådant kan man tycka och känna att det finns en turbulens i IFK Luleå. Men när man är i IFK Luleå, och jobbar hårt i styrelsen, så känner inte jag den turbulensen. Men jag kanske är blind.
Jörgen Eriksson kan i stället se att en viss turbulens kan bero på den höga kravbild som finns för herrlaget.
–Det kanske inte är så himla vanligt ur ett Norrbottensperspektiv. Att våga ha höga krav och höga förväntningar. Jag tror man måste träna sig att klara av att tåla de här kraven för att man ska bli elitspelare i fotboll. Det i sin tur kan skapa lite turbulens, men det behöver inte vara negativt, säger Eriksson och fortsätter:
– Även om IFK Luleå kan få kritik så har jag en uppfattning om att många vill vara i IFK Luleå för att föreningen har en ambition.
På tränarsidan har det dock visat sig svårt för föreningen att behålla tränare. Förra säsongen valde Tomas Eriksson att bryta sitt kontrakt efter turbulens och nu har Daniel Engberg aviserat att hans sejour i klubben bara blir ettårig.
Varför kan ni inte få kontinuitet på tränarsidan?
– Det som hände med Tomas (Eriksson) var jäkligt olyckligt. Vi jobbade intensivt och hårt för att han skulle fortsätta men då han upplevde att arbetsmiljön inte var hundraprocentig så förstår jag att han ville hoppa av, det har jag full respekt för.
– Sedan hamnade vi en svår situation när vi i januari fick börja jaga tränare och spelare till truppen. Det skapade säkerligen inte de allra bästa förutsättningarna för tränarna den här säsongen, så är det absolut.
Jörgen Eriksson berättar att han vill ha en kontinuitet på tränarsidan i fortsättningen men av allt att döma får klubben nu ge sig ut på ny tränarjakt.
Tränaren Daniel Engberg gick ut och berättade för spelatruppen, med tre omgångar kvar, att han skulle lämna föreningen när säsongen var färdigspelad.
Vad tycker du som ordförande om det?
– Otroligt olyckligt. Man vet ju av erfarenhet att i en sådan situation så vill man hellre täta leden och at man krigar tillsammans, det är det ena. Det andra är ju att även om Daniel är en riktig krigare så är det ofrånkomligt att inte släppa in andra saker som leder till att det är omöjligt att ha kvar hundraprocentigt fokus
Kom det som en total överraskning för er i styrelsen?
– Ja, det kom som en överraskning. För vi hade under hösten långa och intensiva samtal med Daniel om att hitta en fortsättning, säger Jörgen Eriksson.
Den här säsongen har IFK Luleå använts sig av ett sportråd som skött den sportsliga biten med värvningar och förhandlingar, ett sportråd där även ordföranden har ingått.
Vad säger du om sportrådets insats?
– Det är klart att vi alltid kan leta syndabockar men jag är hellre inne på att vi ska göra en utvärdering som leder oss framåt. Men utifrån de förutsättningar som fanns så tycker jag sportrådet har gjort det jättebra. Men visst hade säkert sportrådet kunnat göra saker och ting bättre och så även styrelsen.
Har kommunikationen mellan sportrådet och tränarstaben fungerat bra?
– Ja, det tycker jag. Visst har det funnits olika uppfattningar om en del saker. Tränarna har ett resultatansvar och sportrådet har ett föreningsansvar och ibland så krockar de bitarna.
Finns det något fel i strukturen i IFK Luleå för hur det fungerar mellan styrelse – sportråd – tränare?
– Nej. Jag tror inte att det har med organisationen att göra utan mer om att ha en strategi med planering och utvärderingar och utifrån det jobba på ett strukturerat sätt.
I mars 2020, när Jörgen Eriksson klev på som ordförande i klubben, berättade han att målsättningen var spel i superettan inom fem år. Nu har det gått två säsonger, och IFK Luleå är i division 2 den kommande säsongen.
Hur tänker föreningen där?
– Jag tänker inte överge det målet, men sedan får man se hur realistiskt det är. Det viktigaste är att vi känner att vi vill någonstans.
Du låter revanschsugen, du ställer upp till omval till våren?
– Det beror på vad medlemmarna säger, man vet aldrig, säger Jörgen Eriksson.